Igår fick jag veta att min mormors särbo har fått obotlig cancer.  Det känns tungt och jobbigt och jag har många funderingar kring livet just nu. Han tycker så mycket om Pontus så vi måste verkligen försöka ta oss tid att träffas och jag önskar att Pontus var lite äldre så han skulle minnas denna underbara man som kom in som en storm i mormors liv och gjorde henne så upprymd och fåfängd. Livet har sin gilla gång, det vet man ju, men det kommer ändå som en chock när man får så tråkiga besked...

Jag ska egentligen försöka plugga, men  det är svårt när tankarna vandrar iväg med en, men jag måste nog ta mig i kragen för i helgen blir jag gräsänka så då blir det inte mycket tid över för böckerna.

H: tänker på dig och hoppas att vi snart kan komma och hälsa på!