Kanyler

Oj, det börjar bli mycket fokus på sjukdomar hit och dit, men just nu så präglas vår tillvaro av sjukhusbesök efter besök och inte så jättemycket ljus i tunneln. Igårkväll insåg de att Pontus ena kanyl i handen inte fungerade längre och stackarn skrev och skrek och hans kära mamma tyckte mest att han var fånig som sa att han hade ont. Hans pappa däremot som såg att vätskan de sprutade in i kanylen bubblade under huden och alltså inte gick in i blodet utan la sig under huden, kunde förstå sin son lite bättre och de konstaterade att kanylen skulle bort. Lite svullen och röd om handen var han allt och jag fick ge mig, han hade verkligen haft ont. Den andra fungerade också dåligt så det blev hem och sätta bedövningsplåster i ena armvecket nu på morgonen.

De hade svårt att hitta ett bra ställe att sticka på eftersom han redan blivit stucken så många gånger, så idag testade de lite överallt och min tappra hjälte stod ut med detta medan han fick kolla på såpbubblor som vi blåste i mängder. Tillslut lyckades det och nu på kvällen så sa han inte ett ord när de gav honom antibiotikan i den nya kanylen, vilket tyder på att den verkar fungera.

Dock ska vi fortsätta med annan antibiotika i 4 veckor till nu, två olika sorter som man ska komma ihåg 3 gånger per dag, hjälp, vi som har svårt att komma ihåg en sak per dag :) Sedan är det bara att hoppas och hoppas att bronkoskopin lyckades, vilket inte verkar så troligt då det har blivit en blåsa eller något i lungan och då verkar det inte finnas så mycket att göra åt det. Näe...nu börjar man förstå allvaret i sjukdomen och jag hoppas så att ultraljudet på tisdag visar på relativt positiva besked, ingenting är ju säkert iochmed det men man kanske kan slappna av lite iallafall. Mycket sjukdomssnack, men det blir väl så när man är mitt upp i det och samtidigt som man försöker vara tapper så känns det i hjärtat med jämna mellanrum och man vågar inte tänka på framtiden.... Får försöka tänka på min rubrik på bloggen, för det är så lätt att bara pinna på och inte njuta av varje dags små under.

Till helgen blir det totalhomemakeover för på måndag kommer fotografen och då ska det vara prydligt minsann, så vi har inte direkt tid att ligga på latsidan, vilket man annars skulle vilja prioritera. Får väl vänta med sånt tills vi flyttat och landat i en ny familj, ny utbildning och nytt hus...kan man ha fler projekt på gång samtidigt??


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Marmin

VARJE DAG SKER SMÅ UNDER - men så lätt det är att ta dem för givet!

RSS 2.0