LYCKA!

Idag kände jag en euforisk lycka när jag tillsammans med Moa i vagnen och Pontus på cykeln gav mig av mot förskolan. Väl framme rusade Pontus in och gav sin fröken en bamsekram och när jag några minuter senare sa att jag skulle gå hem så svarade han "men jag vill stanna här då". Åh, det kändes underbart att inskolningen hittills gått så lätt. Det mesta med Pontus har gått smärtfritt s nu börjar mina tankar gå mot tonåren och vilken revolt han kommer att göra då, men förhoppningsvis så fortsätter han att vara underbar :)



Vägen hem, med Moa sovandes i vagnen, njöt jag av varje steg jag tog. Solen sken och det var friskt och härligt i luften. Jag gick förbi hos några goda vänner, där fönstrena var fördragna och jag tänkte på vad som komma skall om några veckor, då de sätter ett nytt liv till världen. Då hoppas jag att fönstrena står öppna när jag kommer förbi och att vi kan ta många härliga barnvagnspromenader med våra små och njuta av mornar som denna. Tårna blev blöta av fukten i gräset och jag placerade Moa på altanen brevid tomatplantan som nu fått 20 härligt gröna tomater som bara väntar på att få mogna, så vi kan gå ut och plocka alldeles färska obesprutade tomater.



På tal om obesprutat så har vi länge arbetat för att inte köpa någonting som innehåller massa E-ämnen och jag måste säga att det finns i de flesta varor, speciellt i lågprisvaror. Så nu börjar matkassarna att stiga i pris, men vi tror stenhårt på att det får kosta lite mer mot att vi vet vad vi får i oss. Alla kemikalier som finns i maten, hur kan de vara billigare att framställa än originalproukten??? Vi gör vår egen sylt, saft, bröd, barnmat och köper nästan aldrig hel-eller halvfarikat längre. Det känns väldigt bra och jag tror till stor del att det är därför jag har kunnat hålla min vikt nere nu efter de kilona jag tappade i samband med min graviditet, härligt!



Kommentarer
Grannen

Jag sov inte när du gick förbi:) kollade bara morgonnyheterna i sängen och vilade ögonen emellanåt. Får passa på o vila nu för man vet aldrig vad som väntar längre fram. Fick föresten ett samtal häromdagen..vi har nog lite att snacka igenom du & jag, kära granne...fast vi har ju hela hösten på oss.. :-)

2009-08-14 @ 10:24:37
Lina

Absolut, passa på du, sedan kommer jag o knackar på vid nio tiden, så då är friden slut!



Hösten går fort...men vad bra att du också fått frågan. Har du tackat ja?

2009-08-14 @ 11:56:53
Grannen

Ja jag tackade ja. Känns som det är en uppgift jag kan klara. Så länge jag slipper tala eller sjunga är jag väldigt nöjd.

2009-08-14 @ 12:44:34
J

Snygg klänning hon bär!

2009-08-15 @ 10:23:22
Lina

Ja du, tänk att hon "passar" i den än. Vissa saker får hon använda trots att de tillslut ser ut som en tunika mer än en klänning, bara för hennes mamma är sååå förtjust i dem.

2009-08-15 @ 23:39:38


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Marmin

VARJE DAG SKER SMÅ UNDER - men så lätt det är att ta dem för givet!

RSS 2.0