Fredag den 13:e

Näe...det är nog ingenting att oroa sig för, brukar inte alls vara skrockfull, så varför ska jag vara det nu?!

Annars så händer inte mycket just nu, känns bara som en evig längtan och framförallt är det jobbigt att inte kunna åka iväg och bara ha det gott någonstans eftersom man inte alls vet när Svempa vill komma fram. Jag får väl igen nu eftersom det gick så smidigt med Pontus och att jag många gånger sagt att jag kände mig lite snuvad på den förlossningen, så nu får jag nog äta upp det och kommer väl få en mardröms förlossning istället.

I veckan tog Pontus mormor en promenad tillsammans med Chiva upp till oss och vi hade picknick i trädgården. Härligt att inviga den mycket lilla trädgårdstäppan i februarisolen med macka, varm choklad och bullar.





Såg även vårens första blomma som kommit uppsmygande, en liten vårprimula, som säkert inte har så stora chanser med tanke på att det idag var 7 minusgrader på morgonen, men det var iallafall ett tappert försök.



Kommentarer
J

Vilket fint kort på Pontus och hans mormor! Det såg härligt ut.

2009-02-13 @ 19:39:19


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Marmin

VARJE DAG SKER SMÅ UNDER - men så lätt det är att ta dem för givet!

RSS 2.0