Idag var vi hos Pontus nya läkare, som vi och för sig har träffat tidigare, men under andra omständigheter. Pontus var hur duktig som helst, vilket han brukar vara, men idag var det fantastiskt. Läkaren sa att han ville lyssna på Pontus lungor och hjärta och Pontus hoppade rask upp på britsen där han brukar sitta och göra detta. Läkaren lyssnade och frågade om de skulle kolla någonting mer. Jorå, öronen skulle det kollas i. Även näsan brukar vi kolla tyckte Pontus. Sedan vände sig läkaren mot mig och Andreas och sa lite tyst att han struntar i att kolla i munnen för det brukar vara så obehagligt, vilket vi höll med om. Då säger Pontus till oss efter en liten stund:
- Men nu glömde han ju att kolla i munnen.
Läkaren frågade om han ville att han skulle göra det och det ville Pontus gärna. Han fick välja mellan att ha en pinne i munnen eller göra utan, men självklart skulle det vara pinnen i munnen, samma rutiner som vanligt. Vi stod och gapade och fattade ingenting, det där är ju riktigt äckligt, att sticka in en pinne i munnen så man nästan kväljs... Pontus är van och klarar det mesta, men detta var lite förvånande. Glada gick vi därifrån för allting såg bra ut och vi ska få testa lite nya mediciner som nog underlättar för oss allihop. Hoppas bara att lungfunktionstestet som vi ska göra i januari visar på samma sak.

Väl hemma blev det pannkakor till middag, något väldigt ovanligt hemma hos oss, min mormors är bäst! Till detta blev det hemmagjord hallonsylt och när vi ätit upp kom Pontus på att han skulle skriva en lapp att sätta på syltburken så vi skulle veta vad det var i. Han ljudade och kom fram till SLT. Helt fantastiskt hur bra han har blivit på bokstäver, jag trodde inte att en 4,5 åring skulle ha sån koll på att ljuda och sedan kunna skriva ner det. Nu blir man taggad till att uppmuntra hans läsande och skrivande ännu mer, för intresset är superstort hos honom.