Jag har aldrig sagt att det är en dans på rosor att vara hemma själv med två barn, men dansen blir värre när ett av barnen plus man själv är sjuk. Jag trodde verkligen att det skulle fungera ändå och visst det gör det i vissa stunder, men just precis var ett tillfälle som inte alls fungerade.
Dagen har vi tagit precis för vad den är, varje sak har fått ta sin tid och Pontus har varit en hjälpsam herre. Vi har varit ute och kastat lite boll, jag satt på trottoaren och barnen roade sig. Jag gick in och hämtade ett glas vatten till Moa som börjat hosta mer och mer, höll på att trampa i en slemspya mitt på förstukvisten när jag kom ut igen och då slog det mig. Moa kräks ofta mycket när hon hostar och det blev jag varse nyss.
Lunchen fixade Pontus - pannkakor med hemmagjord jordgubbssylt och grädde. Vi klarade även ett antal banor på Super Mario, vilket var en lagom aktivitet för min kropp. På kvällen kom dagens höjdpunkt - GLASSBILEN så nu är frysen fylld med Kaktus. Moa fick köttfärssås och spagetthi och sedan åt vi Tacos tillsammans alla tre framför "Arthur och minimojerna". Mitt i gick Moa och kissade och kom sedan tillbaka och gjorde en kaskadspya rakt i ryamattan. Medan jag låg ute på altanen och tvättade mattan så kom Pontus ut och sa att det var blött på golvet i hallen - Jippi, ännu mer att torka upp. Det kändes hopplöst att sitta själv ute på mattan och veta att man har natten framför sig, men det känns som att man snart är härdad och nu i backspegeln så löste det sig ändå ganska bra. Hoppas bara att det är uppehåll i natt för annars har vi en blöt matta att ta hand om imorgon.