Upprop

Imorgon är det så äntligen dags, Pontus skall börja i skolan! Det är stort och nervöst, men kommer ju snart att bli en vardag det också som allting annat. Tänk vad fort tiden har gått, för 6,5 år sedan tänkte man att denna dagen är så oerhört långt bort, men nu är den här. Bara detta att inte längre vara lediga tillsammans en dag i veckan känns väldigt konstigt, men som tur är har jag ju en och snart två som kommer att stilla mitt behov av att inte vara ensam.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Marmin

VARJE DAG SKER SMÅ UNDER - men så lätt det är att ta dem för givet!

RSS 2.0