fick jag veta när jag hämtade dotterns på förskolan. Min enda fråga var: VEM DÅ? Tänk om hon har klippt av håret på någon annan....hemska tanke. Dock var det sin egen lugg som nu är ett minne blott. En pyttestund ensam med saxen och tanken "vad var det nu mamma sa i morse? Jo, just det, vi måste klippa dig" var den utlösande faktorn. Sagt och gjort, varför vänta på mamman som aldrig gör som hon säger utan bara snackar? Jag tar tag i det själv istället.

Kvällens planer blev därav lite ändrade, eller, vi hade egentligen inga planer, men nu slängdes det förutom pulkaåkning och ceasarsalladgörning in ett bad och klippning av båda barnen. Pontus för att han var långhårig sedan Thailandsklippningen och Moa för att försöka rätta till det lilla av luggen som finns kvar. Resultatet? Okej!
Är det inte typiskt att sådant händer inför någonting, man skall ta kort på förskolan, eller man skall fylla år? Det sistnämnda stämmer på Moa, som snart blir 2 år, kanske skall köra med hattkalas :)

Planerna på Badrumsrenoveringen är nu igång också, snack med snickare gjordes idag och i helgen var vi ute och provade bubbelkar och kollade kakel. Dyrt, men kul.