Helg

Vi har haft en härlig helg och passat på att vara turister i vår egen stad. 

I lördags var vi inne på Vetenskapsfestivalen, såg en grym fysik- och lasershow som engagerade hela familjen. Därefter såg vi en Marsbil och käkade lunch på John Scotts. Sedan bar det av till Frihamnen för rullskridskoåkning och mängder med experiment. Skitkul!

Idag tog vi en tur till Slottsskogen tillsammans med en annan familj. På Plikta var det tydligen Pliktadagen med teater och andra upptåg. Moa testade på kickboxning och målade graffiti. Vi grillade hamburgare och tog en sväng och tittade på djuren. 

När jag skulle lägga Viggo idag så låg han och läste en bok själv innan jag kom och jag hörde hur han läste och läste och helt plötsligt så säger han: Oh lala.

När vi sedan ska läsa så säger han: mamma, jag har redan läst hela boken, jag kan läsa. 

Jag börjar läsa och när vi kommer till en sida där det står "Bölans Chark" på en lastbil, så säger han: oh, lala. Oj, vart står det, undrar jag. 

Där på bilen...nä, jag bara skoja! Jag kan nog inte läsa! Oh, lala, oh, lala, oh, lala...

Sedan bröt vi ut i världen skratt som höll på i flera minuter. Förlösande och underbart! 
Att han dessutom ville sova i Moas säng och hon blev jätteglad över att brorsan låg i hennes säng, gjorde ju det hela fulländat! 

Påsk

Härlig påskhelg på Haverdals camping!


Grannar

Det kan nästan verka lite manisk att bo vägg i vägg året runt och när man väl är ledig och bortrest då har man hela fyra meter mellan tältdukarna...

Gunga

Viggo har alltid tyckt om att gunga och tyvärr har hans föräldrar inte alltid tyckt så mycket om att putta fart. Så idag, äntligen kom det förlösande "jag kan ta fart själv!!'". Det höll i sig i ungefär en minut och sedan kom han på att det var ganska jobbigt för magen att ta fart själv. Vem tänker på hur jobbigt det är för mina armar att putta??? 





Dagens lärdom

Spring aldrig direkt efter du ätit sill...känns som att jag fortfarande satt och svalde ner sillbitarna medan jag sprang...hua! 

Jippi-äntligen blodgivare

Som jag försökt, 2005 var första gången tror jag, men så blev jag gravid. Sedan testade jag igen, men hann aldrig med då jagblev gravid igen. Sista gången 2014 så fick jag inte lämna pga för få röda blodkroppar, jag hade börjar springa, vilket jag aldrig tidigare gjort och då kan man tydligen trampa sönder sina blodkroppar och då får man inte lämna blod, så jag skulle komma tillbaka om ett par år. 


Detta har gnagt i mitt inre och idag var jag på möte på kommunhuset och när jag cyklade därifrån så stod blodbussen där, helt perfekt. Jag hade tid, inga barn som skulle hämtas, så jag sprang in och nu var allting perfekt... så om fem veckor är det ok att lämna blod! Så skönt!

Löpning

Viggo hämtades lyrisk idag, då han varit och sprungit Trollskogsloppet tillsammans med en annan förskola. Han hade sprungit snabbt och var grymt stolt över sitt diplom. Jag försökte rulla ihop det för att skydda det mot regnet, men icke, det skulle ligga platt. Som tur var hade jag med en plastficka, så det kom hem välbehållet. 

Väl hemma stannade Viggo kvar själv ute i regnet och sprang fram och tillbaka på gatan. "Mamma, jag tjänaj...". 

Snart har vi fått hela familjen begeistrade i löpning. Heja, heja! Löpning is the shit!!!

Sälen

Vecka 11 hade vi en underbar vecka i fjällen. Vi passade även på att ta en dag i Trysil, vilket gav mersmak, så dit lär vi åka igen. Så härligt att alla barnen åker i alla nu. Minns såväl för några år sedan när jag funderade på ett fjärde barn, men när jag och Andreas stod på toppen av en backe och tittade ut över vidderna, bestämde vi oss. Nu vill vi inte ha en förälder ståendes i dalen med en barnvagn längre, nu vill vi åka alla tillsammans! Och nu är vi där... Viggo åkte tom någon svart backe och jag klarade av Väggen, som varit ett smygande mål i mitt liv. Riktigt rolig skidåkning för hela familjen och på kvällarna körde vi bastubad, god mat och en hel del hos dryck slank också ner under veckan. 




Dagens roliga

Igår skulle Andreas och en brandman kolla igenom skorstenarna på scoutgården tidigt på morgonen. De skulle även upp på vinden, som man kommer åt utifrån via en portabel stege. Andreas stod och höll emot stegen mot den hala trallen, medan brandmannen klättrade upp. Väl uppe började brandmannen prata om något som Andreas kände sig tvungen att kika på, varpå han försiktigt klättrade upp för stegen, orolig för att den skulle glida undan. 

Han lyckades komma upp och väl uppe råkade han slinta så stegen for ner på marken. Oups! Nu sitter alltså en elektriker och en brandman uppe på en vind i sin ensamhet utan möjlighet att komma ner. 

Vem ringer man i detta läge? Sin fru? Jorå, om det inte vore så att hon tagit cykeln till jobbet... flera alternativ diskuterades och tillslut ringde Andreas sin pappa som lyckligtvis inte var så väldigt långt borta. " Hej, pappa. Läget? Är du nära Partille? Jag behöver hjälp med en stege... sitter fast på en vind med en brandman..." 

En situation som inte låter helt illa i mina öron, brandmän har ju en tendens att se helt okej ut. 

Laddning

Viggo har gjort en lång, lång, laddningskabel till sin Sony Ericsson. Den är grym, man kan t.o.m ladda ifrån toaletten med den. Det är praktiskt om man går omkring och pratar samtidigt. Eller, det var praktiskt, fram tills han virade tråden runt sig själv och fick använda telefonen för att ringa på hjälp. 


Nu kör vi ett pulkarace medan övriga familjen är iväg på diverse olika aktiviteter. 
Ärtsoppan och pulledpork sköter sig själva på spisen inför fjällen. 

Snö-igen

Äntligen kom det ordentligt med snö. Moa är förbryllad över att det kom snö i mars, men inte i februari, månaderna borde liksom byta plats enligt henne. Hela eftermiddagen har vi varit i pulkabacken och direkt efter middagen rusade barnen ut igen. Det är så härligt att de passar på...

Picknick

Moa kör inomhuspicknick...

Skidor

I helgen tog vi en impulstur med husvagnen till Isaberg i Småland för att campa och åka skidor. Det var barmark överallt utom i backarna, där det var gott om snö. Härligt soligt, och fler backar än vad jag förväntar mig. Det blev en grym helg. 

Tog en liten löparrunda på lördagsmorgonen, som tyvärr resulterade i två blåslagna knän, då jag föll handlöst över en rot. På hemvägen var vi några centimeter ifrån att krocka med en älg som sprang rakt över vägen precis framför oss, det gick bra efter en tvärnit, men lite senare fick vi ett hårt stenskott mitt i ögonhöjd i framrutan, men trots några smärre missöden så var det så underbart att komma hemifrån och ta en liten mellanåkning innan vi drar iväg igen. 

Viggo var grym, tog de röda backarna med glans, sjungandes på "Roadtrip" hela vägen ner. 


Godistårta

Bästa Moa gör en godistårta samtidigt som hon pratar med morbror Robin, underbart samtal mellan två underbara... 


8 år

Sedan Moa äntrade världen med buller och bång, ingen dag är den andra lik och humöret är som en bergochdalbana... Älskar henne lika mycket som hon ibland kan driva mig till vansinne pga att vi är så lika. Med mycket envishet och vilja kan man komma långt...blandar man det med glädje, emoati och kärlek så kommer man garanterat längre!! 


Tyvärr blev både släkt- och barnkalaset inställda igår eftersom båda var sjuka, men det kom två fina blom-och nallebud ifrån min syster till sjuklingarna, som lite plåster på såren, så fin gest! 

Dagen har Moa och Viggo tillbringat hos farmor i sviter av influensan medan jag och Pontus varit på årskontroll på sjukhuset. 

Dagens roliga: Moa och Pontus blåser upp ballonger och Pontus knyter fast presentsnöre och ska krulla dessa när han säger" Moa kan du ens..." Ja, ni fattar!!! Härliga skratt spred sig och nu fortsätter vi med godistårtan som önskats idag. 

Marmin

VARJE DAG SKER SMÅ UNDER - men så lätt det är att ta dem för givet!

RSS 2.0