De flesta man har stött på idag har kommenterat vädret och således kylan som nu råder i vårt annars så regniga och trista Göteborg. Kyla? Okej att det var 12 minus i morse och jag var glad att ha bilen i vårt garage, men jag skulle nog egentligen bott uppe i norr. Där är ju 12 minus nästan varmt... Det är värre när det blåser, då blir det ju väldans mycket kallare, men idag sken solen och det var underbart. Hämtade barnen med pulka och tog oss några åk hemma i backarna. Vi har pulkabackar i alla väderstreck, ganska unikt så här på landet mitt i stan. Lite mellanmål på det tillsammans med en man som kom hem ovanligt tidigt. Sedan åkte jag och Pontus ner till Allum och shoppade loss lite med alla rabattcheckar som jag vägrar låta gå till spillo, trots att jag avskyr att gå i affärer. Hittade nästan inegnting av det vi skulle ha, men det var skönt att få strosa runt utan tider att passa.

Till helgen är det dags för Porthälla Scoutkårs julbasar, den 5 december klockan 10-13 på Tiondevägen 6. Där finns julstämning i mängder, lotterier, hembakat också jag o min familj då förstås. Kom dit vettja!
www.gbgscout.se/porthalla

Idag var vi hos Pontus nya läkare, som vi och för sig har träffat tidigare, men under andra omständigheter. Pontus var hur duktig som helst, vilket han brukar vara, men idag var det fantastiskt. Läkaren sa att han ville lyssna på Pontus lungor och hjärta och Pontus hoppade rask upp på britsen där han brukar sitta och göra detta. Läkaren lyssnade och frågade om de skulle kolla någonting mer. Jorå, öronen skulle det kollas i. Även näsan brukar vi kolla tyckte Pontus. Sedan vände sig läkaren mot mig och Andreas och sa lite tyst att han struntar i att kolla i munnen för det brukar vara så obehagligt, vilket vi höll med om. Då säger Pontus till oss efter en liten stund:
- Men nu glömde han ju att kolla i munnen.
Läkaren frågade om han ville att han skulle göra det och det ville Pontus gärna. Han fick välja mellan att ha en pinne i munnen eller göra utan, men självklart skulle det vara pinnen i munnen, samma rutiner som vanligt. Vi stod och gapade och fattade ingenting, det där är ju riktigt äckligt, att sticka in en pinne i munnen så man nästan kväljs... Pontus är van och klarar det mesta, men detta var lite förvånande. Glada gick vi därifrån för allting såg bra ut och vi ska få testa lite nya mediciner som nog underlättar för oss allihop. Hoppas bara att lungfunktionstestet som vi ska göra i januari visar på samma sak.

Väl hemma blev det pannkakor till middag, något väldigt ovanligt hemma hos oss, min mormors är bäst! Till detta blev det hemmagjord hallonsylt och när vi ätit upp kom Pontus på att han skulle skriva en lapp att sätta på syltburken så vi skulle veta vad det var i. Han ljudade och kom fram till SLT. Helt fantastiskt hur bra han har blivit på bokstäver, jag trodde inte att en 4,5 åring skulle ha sån koll på att ljuda och sedan kunna skriva ner det. Nu blir man taggad till att uppmuntra hans läsande och skrivande ännu mer, för intresset är superstort hos honom.  

Åh, äntligen har vi fått tummen ur och köpt oss en bärbar dator. Stor och otymplig, men det var vad vi ville ha för barnen skull och vår egen syn också för den delen. De små nya sakerna är väldigt fräcka, men vi ville gärna ha en med stor skärm så man verkligen ser vad man gör. Grafikkortet på vår andra dator verkar ha gett med sig och medför att man inte ser särskilt mycket på skärmen. Detta har gjort mig tokig då jag just nu håller på med ett datorprojekt på jobbet som måste vara färdigt typ nu och det är svår utan en fungerande skärm.

I fredags åkte jag och barnen till Sjöfartsmuseet och kollade in fiskar, båtar och andra barn som uppförde sig som idioter mot sina föräldrar. Kändes skönt att ha en egen son som påpekade att de andra bar sig lite underligt åt då de skrek och gick an. Tyvärr fick de sin vilja igenom, vilket troligtvis gör att det inte är sista gången de beter sig så... Moa var mest fascinerad av att klättra på pallarna vid akvarierna, medan Pontus ville veta vad det stod på precis alla skyltar. Lika som bär?, Ja, möjligtvis till utseendet, men annars så är det blåbär kontra lingon.




I lördags kom snön och vi gav oss ut på Bastuvandring med scoutledarna. En trevlig promenad med mysig fika, dryck och sällskap. Efter ca 7 km vandring var det bastudags i en inte allt för varm bastu, vilket passade våra barn bra då de kunde aklimatisera sig från 20 grader och upp till ca 40, innan duschen hägrade och det blev en swimmingpool i omklädningsrummet. 



På söndagen var det dags för ännu mera scouting, fast nu med de allra yngsta Bäverscouterna, 6-7 åringar. Vi träffades i skogen och gjorde kycklingwok på Muurikka och lekte tillsammans i snön. Nu luktar hela huset eld, men det gör bara längtan ännu större till att komma ut i skogen igen. 

Idag har jag och Pontus varit hos hans sjukgymnast för att inhalera och träna tillsammans med henne. Han är suveränt duktig, eller "bautabra" som han själv säger. Vi passade på att leka lite på Lekterapin också, vilket är me blandade känslor för mig varje gång. Det är ett fantastiskt ställe, men ibland gör det så ont i hjärtat att se dessa barn som alla är där av samma anledning - att de är sjuka! Dock lever de upp där inne och på något vis så glömmer man av tid och rum och koncentrerar sig helt på leken. Bästa skylten är den ovanför dockvrån där det står: "Stör ej, lek pågår". Leken är viktig ur måga aspekter. Pontus sjukgymnast frågade honom vad han gör på sin förskola och han svarade:
- Leker.
- Jasså, gör ni ingenting mer?
- Näe, lek och mat!
 

Idag blev det en tur till Iskalle som min syster brukade kalla ishallen när hon var liten. Pontus hade väldigt kul, till skillnad mot hans två föräldrar vars skridskor var något för små och oerhört obekväma, så nu får vi nog ta oss till en bytesmarknad och skaffa nya.
 




Efteråt bar det av att köpa en ny toalettstol pga att den gamla har läckt ett tag och vi kände att en lite mer snålspolande kunde vara på sin plats. Själva monteringen stod Andreas och barnen för medan jag lagade köttfärssoppa, så nu spolas det gladeligen på toaletten, frågan är om det inte går åt mer vatten nu än innan :)

Igår blev vi bjudna av Andreas föräldrar (stort tack) på Robert Gustavssons 25-års jubileumsshow med restaurangbesök efteråt. Sååå himla bra och rolig show, enda nackdelen var att det kändes lite för kort, men å andra sidan kan man säkert se en föreställning med honom hur länge som helst, det finns liksom inget stopp. Restaurangen var också toppen, supergod mat och trevlig personal, så efteråt kände vi oss uppspelta och tog en öl inne på Bishop Arms också för att sedan avsluta kvällen hemma hos oss, där två sovande barn väntade efter att ha kört järnet med mormor o morfar (stort tack till er också, vita hår återfås mot beskrivning:))) under dagen på museeum.

Mitt nya lilla projekt här hemma är att måla om några taklister och dörrfoder till rött, vilket gör att jag känner mig lite som en tjur mitt i allt det röda. Just tjurig har jag varit hela veckan, så det kanske är passande och bra iochförsig. Ska försöka rycka upp mig nu i nästa vecka!!

Påväg till skogen.



Det huggs för fullt.




Mums, viltskavsgryta med pasta är på G.



Det mesta smakar gott utomhus i minusgrader, men detta var kanon!




Har även hunnit med en tur till provskor, www.provskor.se där vi fick handlat tre par skor till 3/4 av familjen för en tusenlapp. Ca halva priset på alla testskor, vilket innebär attt just den modellen man själv köpt kanske inte kommer ut på marknaden, så har man tur blir ens fötter lite unika.

Pontus idag när vi satt och åt mat:

- Jag känner han sjukskrivningen, som alltid skriver fel på kartongerna på biblioteket, men då får vi säga till honom och så blir det iflossen istället.

Någor förvirrade föräldrar tittade på sin son och undrade lite försiktigt om han fått någonting annorlunda i sin mat, men som tur var trillade poletten ner efter en stund. Det Pontus försökt förklara var att hans läkare (som nu är sjukskriven, därav "sjukskrivningen") ofta skriver fel artikelnummer på Pontus mediciner och att vi får påpeka det nästa gång vi träffar honom. Biblioteket är då apoteket och iflossen är hans E-flow-apparat. I nästa sekund var han tvungen att fråga vad den andra läkaren som han ska ha nu heter och detta repeterade han några gånger, så nu är han nog väl förbredd på att inte möta sin vanliga doktor nästa gång, tyvärr :(

Idag har jag äntligen blivit frisk och orkat göra mer än att ligga i sängen och läsa. Det har iochförsig varit ganska givande såhär 3 böcker senare, men jag blir lite rastlös samtidigt. Vi firade med sjukgymnastik till Rosa helikopter, Heja Blåvitt, Liverpools hejasång ("för då kan jag välja av alla mina fotbollskläder"), medan Moa hjälpte pappa att SKURA golvet...blött...ja, det är bara förnamnet, men självklart ska hon få vara med när det gäller hushållssysslorna.