As time goes by

Tiden rullar för fort, detta vet man redan och man gör allt för att inte hamna i ett ekorrhjul som bara snurrar på uten att man hinner tänka efter. Jag är noga med detta i mitt arbete, ta varje dag som den kommer och göra allting i nästan slow motion för att ge barnen en chans att själva få göra, själva hinna reflektera över sitt eget lärande. Detta kan verka provocerande, men viktigast av allt är ju inte att jag hinner snabbast, utan att barnen får en lugn och tillåtande miljö. Det blir extra påtagligt när man får veta att ens pappas äldsta och närmsta kollega och vän en natt för två veckor sedan somnade in, helt utan förvarning, vid 61 års ålder, aldrig vaknade på morgonen och ingen vet varför. Jag tänker på allt som man planerat att göra, sista orden man sa till varandra och rädslan över att inte veta vad morgondagen för med sig och speciellt går mina tankar till hans fru och andra nära. Ett råd man ofta får när man gifter sig "somna aldrig osams", jag tänker: lämna aldrig någon, oavsett vem, med att ni är osams!

Veckan som gått har varit som en bergochdalbana i känslosvallningar, men nu verkar det lugnat ner sig och jag blickar framåt mot en helg kantad av städdagar, på hemmaplan och vid vårt andra hem - scoutgården. Hoppas på uppehållsväder så allting skall ske utomhus.

Denna dag blev inte riktigt heller som jag tänkt, började med en supertrevlig tantfrukost här hemma klockan 9.00 för att fira att J har blivit mamma, för ganska länge sedan, men en tradition skall inte brytas bara för att jag aldrig är hemma under semestertider. Frukosten blev lång och efter en promenad tillsammans så var klockan helt plötsligt 15.00, tiden går fort när man har roligt och det har jag verkligen tillsammans med dessa tanter. Jag och barnen åkte då och fixade nya vinterdäck, samt köpte godis. Kvällen avslutades med en plommonspäckad fläskkarré, potatis, sås och kokta grönsaker + såklart godiset som inhandlats tidigare under dagen.

Förra helgen gick också i tanternas tecken då jag, T och J tillbringade ett dygn i Ullared, sex stycken kundvagnar plus fyra personer skulle senare få plats i en bil....trångt blev det, men med rätt packteknik så gick det ändå vägen. Vi hade hyrt en mysig stuga där vi käkade gott och drack vin på kvällen medan vi provade kläder och funderade över våra köp, samt vad nästa dags handling skulle innehålla. Bägge dagarna var vi inne i affären tills de stängde, så det var tre trötta tanter som begav sig hemåt på söndagskvällen. Under fredagskvällen hade vi dessutom haft Halloweenfest med våra småscouter, ca 40 stycken barn mellan 6-9 år som partade på rätt ordentligt. Helgen gick inte i lugnets tecken iallafall.

Startade - Målade

Hade en jättehärlig dag vid Humlebadet i söndags. Promenerade ifrån tågstationen i det fina höstvädret, kastade löv, lekte Puh-pinnar, samlade stenar och njöt. Längs med Säveån konstaterade Pontus att det är i samma å som Badkarsrallyt brukar vara och då kom han osökt in på vart starten är någonstans. Om alla startade vid Kåhögsbron, då måste det ju vara så att de "målade" i Partille Centrum, vid kyrkan. Älskar när barnen vänder och vrider på orden och i detta faller är det ju självklart - start och mål!

Vi gjorde älgskavsgryta med pasta på muurikka över öppen eld, plaskade i vattnet och tog t.o.m av oss till bara T-shirt under en stund, perfekt höstdag. Någonting att tänka tillbaka på idag när regnet öser ner och man har oimpregnerade regnkläder som läcker som ett såll på jobbet :(

Någonting som är lite underligt är att det verkar som att Murrikkor har slutat att säljas för tillfället, det var någon patenttvist eller så enligt en förälder som vi har på Bäverscouterna. Han hade kollat runt i olika affärer och fick samma svar överallt. Hur kan man sluta med en sådan perfekt produkt? Vi har inte grillat en korv sedan Murrikkan kom in i vår familj, det går precis lika snabbt och enkelt att laga till "riktig mat", som att grilla en hotdog och dessutom är det en oerhört skillnad i smak. Hoppas verkligen att det bara är en tillfällighet...

Morötter och kaviar

Moa har en ny fascination - att skala morötter. Just nu äter vi morötter till varje måltid, rivna, stavar, kokta, tja i alla former som går. Dock är min make inte lika exalterad över detta faktum att det ständigt är morotsos i vårt hem eftersom han är grymt allergisk mot detta - att skala morötter eller potatis. Men som sagt skalningen -den står Moa för.

Jag har varit hemma i två dagar med barnen och vabat för Pontus fick troligtvis samma sorts feber som Moa hade i förra veckan, hög feber i ett dygn och sedan ingenting mer. Till skillnad från Moa så sov Pontus sig igenom större delen av sitt dygn, medan Moa tog sig en långpromenad när hon var dålig. Olikheternas fantastiska värld, en en gång! Igår orkade iallafall Pontus med en vanlig dag för då var febern borta. En tur till öronläkaren, där de dammsög hans öra som nu är geggigt igen och sedan åkte vi en sväng till min mormor där Moa lyckades med att ha sönder ett ljus, äta glass och godis och klappa en hund - strongt för att vara Moa! Sedan hade vi hela dagen till förfogande, klockan var bara 10.00 när vi kom hem, så en snabbhandling och sedan gick vi ut och lekte i skogen här hemma. Moa tog med sig dockan som bäddades ner i mossan, Pontus tog med sig tre frisbees som vi kastade hejvilt i tunneln och i skogen. Till slut ledsnade vi på detta och började att leka Kims lek - man hittar saker i skogen som man lägger på...tja, en frisbee, och sedan tar man bort en eller flera saker och den andra ska gissa vad som är borta. Jag och Pontus fick leka själva en stund, medans Moa var upptagen med dockans sovning i mossan, men sedan ville hon också vara med. Vi tog bort en sak och hon gissade. När vi tog bort kotten, så var det svårt, så då gav vi ledtråden att vi sjöng "ekorrn satt i granen, skulle skala....." Just det, vad vad det han skulle skala? Moas raka svar blev: MORÖTTER! Klockrent!

En annan sak hon hakat upp sig på är Kaviar. När vi kom hem ifrån vår Danmarksresa med farmor och farfar så fick vi med oss en nästan helt full tub med Kaviar som farmor och farfar haft med sig hemifrån Sverige. Så när de kom förbi senare på kvällen så lämnade jag tillbaka kaviartuben till dem, eftersom det ju egentligen var deras. Detta tyckte Moa bar mycket underligt - vi hade ju ingen kaviar hemma och nu kommer de och tar tuben ifrån oss?! Några gånger efteråt har hon uppmärksammat detta och när vi handlade kaviar senast så konstaterade hon att farmor och farfar inte skulle ta den ifrån oss. Nu skulle farmor och farfar passa barnen i tisdags då vi skulle på föräldramöte, varpå jag sa till Moa när vi var och gungade att: ikväll kommer farmor och farfar och passar er. Moa svarar: "å lämnar kavakar? Vi redan köpit kavakar hemma" Lina: Nej Moa, de har ingen kaviar med sig, de skall bara passa er, du har helt rätt, vi har redan köpt kaviar hem till oss.
Jobbigt när kaviaren är slut! Tänk på det, ta aldrig Moas kaviar, det kan få förödande effekter.

750=50

Den ekvationen tycker jag inte riktigt går ihop, men det gör tydligen min man. Han är i detta nu på hemlig resa över natten med vårt föräldrakooperativ eftersom han sitter med i styrelsen. Resan görs tillsammans med personal och styrelse och brukar vara väldigt kul, lite klurigt att inte veta vart de befinner sig bara :)
Igår frågade han om han kunde ta de 750 kronorna som låg på en bänk i köket i kontanter, självklart tyckte jag, jag är ju i ett civiliserat samhälle där det går att handla med kort överallt. I morse när jag kom ner i köket så ser jag att han så fint har bytt ut mina 750 kronor mot en check på 50 kronor ifrån blodgivningen, lite smågulligt.

Förörvigt fick Moa hög feber igårkväll, hon vaknade och kändes kokhet och hade då 39,8 grader. Typiskt, jag som hade tänkt att vi skulle åka och bada idag, men även om hon är pigg så är febern fortfarande kvar, dock bara på 38,4 nu, så det går förhoppningsvis framåt. Skönt ändå att hon blev sjuk nu när vi ändå är lediga, det är så många andra som varit borta ifrån mitt jobb nu pga. sjukdom, så det hade inte kännts helt bra att vaba mitt upp i allt vikariekaos.

Ute är det friska höststormar, så vi får se vad denna helg har att bjuda på och hur mycket Moa orkar med. Just nu leker hon att hon duschar i vår saccosäck.

Hans tand är.....

LÖS!  Japp, första lösa tanden och en jättestolt kille som gick till förskolan idag. Nu är väntan lång tills tandfen kommer, men med Pontus vickande så kanske det går undan :) Han hoppas iallafall att tanden skall lossna innan Liseberg öppnar igen (tror att han menade sommaröppet).



Var på 5,5 års kontroll i fredags på BVC och han fick en okej stämpel i rumpan, plus en spruta i armen (sa inte ett ljud). Även om jag har svårt att fatta att hans mjölktänder snart är ett minne blott och att han blir äldre och äldre så får jag nog ta och acceptera det och finna mig i den nya tiden med gluggar, förpubertet och annat smått och gott som kommer till. Med tanke på att Pontus även lärt sig läsa och räkna litegrann så hade han inga större problem med det som genomfördes på BVC, vilket känns skönt. Moa hade sin 2,5 års kontroll samtidigt och även hon fick ett OK, men ingen spruta. Hon bar in alla dockor, kläder och matsaker i rummet där vi satt och sedan lekte hon under större delan av besöket. Senare under dagen var det min och Andreas tur att vaccineras, så nu är hela familjen sprutklar, eller föresten, Pontus har ju sin sedvanliga influensaspruta kvar också, men snart så....


Värme

Helgen kantades av sommarvärme, trots att vi precis klivit in i oktober. Vi var i en stuga utan el och rinnande vatten, mitt i Landvetter skogarna och planerade upp scoutterminen, umgicks och åt gott. Började med att sitta utomhus i solen, samtidigt som vi gjorde äppelkräm på en gasolspis.




Sedan blev det en härlig promenad där Moa vägrade att sitta i vagnen utan gick hela sträckan själv.
Pontus hittade en trädsvamp som såg ut som Tysklands flagga som han bara måste ta kort på :)


På kvällen körde vi olika tapas, avslutade med morotskaka och planering.

Söndagen bar det iväg upp mot Råhult där flera av våra scouter med familjer mötte upp för en familjeutflykt med eldning och lek. Kycklingwok och krabbelurer stod på menyn denna härliga höstdag och rökdoften som spred sig i huset när vi kom hem minner om en härlig helg.

Marmin

VARJE DAG SKER SMÅ UNDER - men så lätt det är att ta dem för givet!

RSS 2.0