Vi välkomnar februari såhär...med Moas hjälp kan det inte bli annat än bra!

Det är konstigt, att ens egna barn nästan alltid är så söta....

Idag har jag gjort något jag aldrig brukar, nämligen tagit helt fel på tiden. Jag började min dag med att efter alla lämningar möta upp T på ett cafe på Allum för en frukostdate. Därefter var min tanke att jag skulle hinna med lite små ärenden eftersom klockan i min värld inte var så mycket. T skulle till tandläkaren klockan 11.30 och jag fick det till halv elva i mitt huvud, vilket gjorde att jag hade en timme extra på mig. Lustigt nog behövde jag en ny klocka, så jag passade på att se ut en, dock behövde den förminskas vilket drog ut på tiden pga något krångel, så då passade jag på att gå till banken under tiden. Klockan var då 11.30 ( på riktigt ) och jag lämnade T i tandläkarens våld och begav mig mot banken. När jag kom därifrån, lugnt strosandes så kollar jag upp på en stor klocka och ser att den är 12. Fan, skit, jäva piss - 12 slutar ju Pontus och jag skall då vara på skolgården. I min värld var klockan 11 och jag hade gott om tid. Ringde en mamma till Pontus kompis, som vi ändå skulle hem till och hon var vänlig nog att ta sig an Pontus så jag kunde stressa ivög och hämta Moa. Lite senare befann vi oss allesammans hemma hos dem och lekte hela eftermiddagen. Snabbt hem, överlämna barnen till farmor och farfar och sedan åkte jag och Andreas och kollade på Jörgen Mörnbecks föreställning. Så fantastiskt bra och skrattframkallande. En enmansshow, men ändå med så många personer! Perfekt avslutning på detta 23 timmarsdygn....

Ja, jag är ju faktiskt det! Har lite svårt att fatta hur det gick till, allting gick så snabbt och vardagen knackade på innan man hann fatta det. Nu är den alltså här - vardagen! Det syns väl som mest här kan jag tänka mig, otroligt spontana inlägg och väldigt sällan tyvärr. Kanske har jag inte behovet längre av att skriva av mig, eller så är tiden för knapp, det finns andra viktigare saker att lägga fokus på...

Dock vill jag inte lägga bloggen helt på hyllan, vill så gärna hinna uppdatera så söstra mi ska ha en chans att följa min och framför allt Viggos utveckling, då hon numera befinner sig bortom de sju haven och alldeles för långt ifrån oss :(

I helgen var vi på Kåsjön och åkte skridskor, det blåste mycket och väldigt kallt, men var ändå sådär friluftsmysigt som man längtar efter. Viggo fungerar utmärkt vid sådana tillfällen, han sover som bäst utomhus i sin vagn och märkte inte ens att vi andra skakade av köld efter några timmar på isen.

Han har dock dragit på en sig en läskig hosta och en heshet som låter lite underlig på en skrikande bebis, men i övrigt så mår han nog toppen.

Idag avslutade vi helgen med bubbelbad a'la hela familjen, så nu vet vi att vi får plats alla 5 i badkaret.