Nu är det bara "Svempa kom ut, för vi längatr efter dig, kom innan helgen är slut snälla Svempa. Mamma har ont och om kvällen är hon trött, kom lilla Svempa, för nu är det nog."

Näe...riktigt så farligt är det inte, men ont i ryggen och fruktansvärt trött är mitt allmäntillstånd just nu.

Åh, idag hade jag och Pontus en supermysig morgon, han ville helt enkelt mysa med mamma. Varpå han la sig på min mage och sa "mmmmmm" och att han älskade bebisen och mamma, då smälter en moders hjärta (om det inte gjort det innan).

Jag ska passa på att vila för idag är det kort dag hos dagmamman, så eftermiddagen blir det full rulle hemma på Sättingsvägen. Jag avundas inte den mamma som häromdagen fick åttlingar, hua, hur orkar man?

Ajajaj, nu är varje dag en pina, inget kul alls, men Svempa verkar helt nöjd. Bara för att jag har varit helt bombsäker under alla dessa månader att han ska titta ut för tidigt, så börjar jag nu att tveka. Jag kommer säkert få gå med dessa förvärkar i fyra veckor till bara för att jag varit så säker...

Idag har vi varit på personligt möte på försäkringskassan (som det ju blåser snålt kring) för att motivera varför vi vill ha förlängt vårdbidrag för Pontus och det kändes ganska okej, så nu är det bara att hålla tummarna. Andreas fick extra mycket motivation av detta så han o Pontus har kört hårda träningspass nu på kvällen för att verkligen få upp allt slem, vilket gjorde den minsta gossen oerhört trött så nu sover han nog som en stock hela natten.

De behagade även mig med att baka en kladdkaka, vilket Pontus klarade galant nästan helt utan hjälp och den blev suverän, så ibland känns livet underbart :)

Har precis varit och hälsat på en kompis på Hjärtintensiven, 32 år gammal och helt plötsligt efter sin graviditet så skenade pulsen iväg och hon har fått hjärtflimmer. Vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig, eller vad jag ska skriva, men A, jag tänker på dig och håller tummarna för att det går bra imorgon.

Nu tänker jag på att ta det lugnt själv, för stress är ju en utlösande faktor och vi lider båda två av ett enormt kontrollbehov, så resten av dagen innan jag ska hämta Pontus ska jag tillbringa i sängen och läsa. Jag har så enorma förvärkar just nu, så varje steg i trappan är svårt, därför kan nog sängen vara ett bra alternativ.

Igår passade vi på att hela familjen gå på Stadsmuseét och där fanns det många trappor: ) Sedan åt vi på restaurang, så det var en supermysig söndag som dock avslutades med Sveriges förlust i handboll, vilket Pontus var nöjd med för han har bestämt sig för att heja på allt annat än Sverige i de här spelen.  "Heja dom vita" är hans egen hejaramsa och Sverige spelar sällan i vitt :)

Snacka om att han brås på sin mamma, måste alltid ha någonting att läsa när man är på toaletten.

Häromdagen så tog han upp en av livets stora frågor när jag satt och kissade:
P - Mamma, har du snopp?
L- Nja, nej, mamma har snippa.
P - Jaha, ä snippa för nåt?
L - Öh....det är som en snopp kan man säga...

Undrar just om han blev så mycket klokare på detta pedagogiska svar, men ibland blir man bara så ställd.

Ojojoj, flytten gick suveränt bra, men sedan har Telia krånglat o krånglat och när en något desperat höggravid kvinna ringde och grät i telefonluren, efter 3 veckor utan internet, då j-vlar hände det grejer. Ängeln med svarta vingar (som han själv uttryckte sig) hjälpte mig via Gothnet och hoppsan, där sattes mitt internet igång på bara någon minut. Underligt hur man ska behöva bete sig för att få sin vilja igenom. Dock gick vi 800 kronor rikare ut ifrån denna kamp, eftersom det blev vår kompensation och det är ju ganska okej iallafall, trots att jag hävdade att vi behövde en SPA-helg efter all tid vi ägnat i telefon istället för tillsammans hela familjen under ledigheten :)

Nu är vi iallafall på rulle igen och Svempa växer som han ska. Jag har hela tiden trott att han pluppar ut närsomhelst, men nu verkar han må ganska gott, så jag får nog äta upp att jag meddelat alla att han kommer att komma för tidigt han också.

Vårt hus är nu sålt också och inte heller där lyckades vi komma undan utan massa tjafs, köparen hittade lite småfel som han hävdade att vi skulle fixa och vi hävdade att de gick under underöskningslikten, vilket även mäklaren försökte få honom att förstå. Dock skällde han ut mäklaren varje gång hon ringde och hotade henne med advokat, så det slutade med att vi slapp en av sakerna och en källardörr åkte Andreas dit och fixade till för att slippa allt tjat. Då blev han utskälld av köparens pappa som kallade Andreas för "skojare" och Andreas min lugna make, sa bara att "detta får du ta med din son och inte med mig, tack för mig nu lämnar jag" (och kommer ALDRIG mer tillbaka!!!).

Så, nyutexaminerad förskollärare har jag också hunnit bli, den 15 januari var det examination och det gick som på räls, så jag åkte vidare till arbetsförmedlingen för att inte få något glapp mellan studier och kommande försälraledighet, så där är jag nu. Arbetslös, trots att jag precis utbildat mig inom ett bristyrke. Dock ska jag jobba lite i nästa vecka, så helt på latsidan ligger jag faktiskt inte.

Vi trivs suveränt i huset och med allting, så jag är just nu bara NÖJD!