Igår fick jag veta att min mormors särbo har fått obotlig cancer.  Det känns tungt och jobbigt och jag har många funderingar kring livet just nu. Han tycker så mycket om Pontus så vi måste verkligen försöka ta oss tid att träffas och jag önskar att Pontus var lite äldre så han skulle minnas denna underbara man som kom in som en storm i mormors liv och gjorde henne så upprymd och fåfängd. Livet har sin gilla gång, det vet man ju, men det kommer ändå som en chock när man får så tråkiga besked...

Jag ska egentligen försöka plugga, men  det är svårt när tankarna vandrar iväg med en, men jag måste nog ta mig i kragen för i helgen blir jag gräsänka så då blir det inte mycket tid över för böckerna.

H: tänker på dig och hoppas att vi snart kan komma och hälsa på!

Tänk vad fort tiden går, idag klockan 12.35 är det precis 2 år sedan Pontus kom till världen.

För ca ett år sedan firade han stort kalas då han fyllde ett år, många nära och kära slog sig ner i vår trädgård i strålande sol och värme. De flesta kom hit i jacka, men tog av sig till kortärmat efter en stund, helt underbart skönt.

Årets kalas blir troligtvis inomhus med massor av snö i trädgården, men vad gör väl det när Pontus är jättestolt över att fylla "tå" och bli en "tor" kille, som i morse åkte förbi affären och köpte med sig "gass" till sin dagmamma.

Grattis på 2-års dagen min stora prins!

Igår var vi med Pontus hos barnfysiologen och gjort lungfunktionstest. Han fick sömnmedel och efter 20 minuters vaggande av vagnen i korrioden så somnade han äntligen. De gjorde ett test där han fick andas in olika sorters gasblandingar och sedan fick han ligga som i en kuvös och andas genom en mask. Dock vaknade han mitt i ena testet så då fick det hela vara klart. Han fick en gasballong med Dora och apan på, som han var mycket stolt över. Dessvärre blev han som ett fyllo när vi kom hem, han kunde inte röra sig för då bara han trillade och han sluddrade fram orden (de få han kan) och var allmänt bortkommen. Lite halvjobbigt eftersom jag inte kunde lämna honom en sekund ifall han skulle få för sig att ta sig någonstans. han kunde inte ens krypa utan att trilla omkull, lite lustigt att se samtidigt!

Kvällen ägnade vi åt att hjälpa Andreas att kakla i köket och sedan beställde vi varsin kebaktallrik (Pontus trodde att det var korv).

Idag har vi varit på påskmys och sångstund på öppna förskolan, samt ute på Bauhaus och köpt lite mera kakel. Nu sover Pontus gott och jag ska ta mig an mitt skolarbete (är tanken).

16 grader i solen, så jag och Pontus tog en promenad och matade ankorna, medan Andreas och hand pappa kaklade i vårt kök.

I morse såg vår trädgård ut såhär och det var 0,8 minusgrader, snacka om att vädrets makter är outgrundliga!

Idag känns det underbart att sitta inne och läsa och skriva 3-5 sidors referat på kurslitteratur som egentligen är ganska intressant, men oerhört mäktigt att orka med. Så tittar man ut genom fönstret och regnet bara vräker ner, då får man lite inspiration och känner att det inte är så dumt att sitta inne ändå. Tänker bara på Pontus (som iochförsig älskar regn), som var jätteblöt redan när jag lämnade honom hos dagmamman och då ska de ändå vara ute i kanske två timmar till, hua..

Köket? Nja, går väldigt sakta men säkert framåt, för nu ligger fokus på Andreas 30-års fest som är nästa lördag, ska bli såååå kul! Har desutom kommit på en mysig överraskning som han ska få i present (vi som aldrig annars brukar ge varandra födelsedagspresenter...vad är det för mening med att jag startar nu då?!)

Nu i helgen ska vi på kalas hos Pontus bästa kompis som fyller två år och sedan ska vi sälja vattendroppar på Allum, så har du vägarna föbi, kom och köp en vattendroppe och därmed skänker du pengar till att skolbarn i Etiopien ska få rent vatten. Detta gör Porthälla Scoutkår i samarbete med Unicef, så det känns som en väldigt bra kampanj!

Nu väntar litteraturen....jippie!