Snö

Äntligen kom det lite efterlängtad snö. Backen utanför fylldes snabbt av förväntansfulla barn och trots att snön knappt täckte gräset så gick det undan. Helt plötsligt känns kvällarna längre och en härlig trötthet känns i kroppen efter lång utevistelse. Soppan stod och puttrade medan vi var ute i backen, så nu är vi gött mätta. 


Igår blev det en 6 km runda på kvällen eftersom jag var på rätt dåligt humör och extremt irriterad. Det är fantastiskt att jag hittat ett sätt att dämpa mitt hetsiga humör och få utlopp för det under en löparrunda, synd bara att det skulle dröja 32 år för mig att inse det! 

Nu blir det kaka till Andreas jobb...
Kan inte riktigt släppa det där med åldern 😜





Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Marmin

VARJE DAG SKER SMÅ UNDER - men så lätt det är att ta dem för givet!

RSS 2.0