Längtan

Ibland är det bra att var ifrån varandra. När familjen kom hem i onsdags efter 4 dagar på landet, så fick jag den underbaraste kramen hitills av Pontus, han bara kramade och kramade och det kändes som om han aldrig ville släppa taget, så fantastiskt. Då känner man att det inte är så dumt ändå att få längta efter varandra.

På torsdagen bar det av till öronmottagningen med Pontus eftersom det verkar som att han hör dåligt och då ville de kolla så rören fortfarande är kvar. De bygger om för fullt på sjukhuset så vägen dit kändes oändlig och krånglig, men när vi väl kom fram så var det raka vägen in. Rören satt där de skulle, men var lite igensatta så nu är det örondroppar i en vecka och sedan dit igen för hörselkontroll i oktober. Alltid ska det vara något :(

Fredageskvällen tillbringade jag med två vänner, ätandes indiskt och drickandes rödvin, mycket vin var vårt mål med kvällen och det lyckades vi nog uppfylla. Dock orkade jag ändå upp relativt tidigt för att gå ut i skogen och grilla korv tillsammans med P & T och deras tillskott. Mycket mysigt i den fina brittsommaren som var.




 Sedan tog vi bussen upp till Sävedalen där två kompisar precis köpt hus, så då fick vi grillat och bakade potatisar, vilket var länge sen vi åt konstaterade vi. Vi gick därifrån runt 23 för att hinna med bussen, men snopet som sjutton då bussen precis lämnade hållplatsen när vi kom dit. Vi tänkte att vi skyndar oss genom hela Sävedalen så kanske vi hinner ikapp den, men det var lönlöst. Vi fortsatte då promenera till Finngösa, där vi hoppade på nästa buss och kom så hem runt 24.00. På köpet fick vi en härlig kvällspromenad, som t.o.m jag kunde njuta av efter att jag slutat älta att bussen faktiskt var 3 minuter för tidig till den hållplats där vi skulle gått på från början.

Idag är Andreas iväg och min tanke var att vi andra skulle på Hoppis o Skuttis, men Moa är ganska förkyld, så frågan är hur bra det är. Får se om jag kan få barnvakt till henne en stund, annars får vi nog hitta på nåt annat mysigt under dagen.

Snurrigt värre....

Ibland undrar jag om jag inte är skapt till att arbeta, för jag har flippat ur helt. Jag kommer inte ihåg att jag bestämt träff med mina närmsta vänner, eller att jag ska vara på jobbet tidigare än vanligt, allting är uppochner. När jag kom till gården idag så fann jag två brev som jag postat för några veckor sedan, men som nu returnerats tillbaka till oss pga att det enbart stod för-och efternamn på kuverten. Jag hade glömt att skriva dit adressen...jösses...jag förstår inte att posten hade svårt att lista ut vart Marcus Andersson bodde...är det ett vanligt namn??? Okej, detta får mig att förstå varför jag valt namnet MARMIN, då kommer säkert även förvirrade brevskrivares kuvert ner i min låda!

Veckan (ojdå, har bara gått två dagar) har varit hektisk, med mycket som skulle gjorts, men som tyvärr inte har blivit av. Idag gick jag dock loss nere på Allum och shoppade nåt ofantligt. Jag hade rabattkuponger på PoP, Lindex och Kappahl, så varför inte....det slutade med en klänning, två på byxor, ett par strumpbyxor, två boddys, en munkjacka och två par strumpor till Moa (ett värde av 650,50 kr), en tröja till Pontus (värde 195 kr) och en BH + trosor till mig (värde 328 kr). Här kan man se vem i vår familj som är mest värd...den yngsta såklart, den äldsta mannen fick inte något (hoppsan). Men jag måste ju tillägga att alla mina kuponger måste lönat sig, för såhär mycket rabatter fick jag: 341,23 kronor, är det inte fantastiskt? Ibland känns det nästan som att man tjänar på att handla när man har en rabattkupong :)

Alone....

Jaha, då sitter man här ensam på sin kammare....eller snarare i sin källare. Man och barn har gett sig ev ett kortare tag för att lyckas fylla frysen med svamp och annat gott, medan jag själv ska se till tjäna några kornor för att kunna försörja familjen (efter alla dessa år av pluggande och föräldraledighet). Jag har även en fullspäckad agenda med allt vad möten och målning innebär. Frågan är dock om någon punkt kommer att kunna bockas av?

Helgen har varit härlig, med två timmars promenad igår, till och från en inflyttningsfest i Öjersjö. En mycket trevlig tillställning med mycket god mat och dryck, samt kul att träffa vänner som man inte ser så ofta, tyvärr!
M o P stort tack för detta! Promenaden hem genom natten var trivsam, båda barnen sov i varsin vagn och jag och Andreas gick och flanerade och småpratade om allt som man aldrig hinner annars. Helt klart en rekomendation till småbarnsföräldrar som känner att de aldrig får tid att prata med varandra ostört. Gå på fest, håll igång barnen tills det är dags att gå hem, få dem att somna i vagnen och sedan är det bara att gå så långt ni vill och prata samtidigt- suveränt!

Glädjen är stor - ett nytt tillskott i vår scoutfamilj har kommit, några veckor för tidigt, men ändå så efterlängtad. Stort GRATTIS till Elsa som kom tidigt i lördags. Skönt att Moa får en kompis som hon kan snacka killar med när hon blir stor och slipper ta det direkt med det motsatta könet (sådär som vi tjejer brukar göra, aldrig tala klarspråk riktigt).

Näe...väggarna springer inte ifrån mig tyvärr, så det kanske är lika bra att sätta igång med målandet innan jag hinner ändra mig!


Minne

Satt och pratade med Pontus om morgondagen och sa att: Imorgon ska vi träffa T.
Han svarade: Jaha, på Hisingen?

Hur kan han ha sådan koll på vart hon bor? Har inte direkt rännt ner hennes lägenhet...tyvärr!

Mediciner

Så nu rullar dagarna på igen, så får man backning på att man inte skrivit här på några dagar, J, du vet inte vad du begär :) Fullt ös från morgon till kväll. I helgen var det fokus på att röja ur Moas rum så vi kan börja renovera där och igår bar det av till färghandeln (som det så fint heter) för att beställa tapeter och färg. Liseberg fick sig ett besök av oss i helgen också, alltid lika kul. Pontus blev överlycklig när han vann en chipspåse. I övrigt hade vi ingen tur alls :(


Jag och Pontus var även på Hoppis och Skuttis för första gången, vilket var väldigt kul och jobbigt för oss båda två (det säger väl allt om i vilken kodition min kropp befinner sig just nu, eftersom kursen är inriktad på 2-6 åringar, i och för sig är barn väldigt intervallstarka och kan springa fort och sedan stanna och hålla på så miljoner gånger). Det märktes att Pontus lungor också tyckte att detta var bra, för de blev av med en del som de inte ville ha.

På tal om det så var det läkarbesök igår, då Andreas var med, och det slutade med en ny antibiotika som ska tas varannan dag (känn på den, hur ska man komma ihåg???) och som bara håller i 10 dagar, så apoteket - kan man få en egen fåtölj att sova i hos er? Jorå, där lär man ju ränna mer än vad vi brukar. De har iallafall hottat upp sina påsar på apoteket, så nu är de rosa och fina och ser ut som små presentpåsar. Så igår när jag kom hem från jobbet så frågade jag Andreas vad han köpt för fint till mig, som låg i presentpåsen? Han skrattade gott när jag tar upp en kartong med natriumklorid och en förpackning med antibiotika för gonnorre och klamydia, jorå den nya medicinen ska tydligen vara bra mot det. I övrigt så ska vi inhalera tre gånger per dag, så nu får vi vara fokuserade ett tag för att bli av med all skit som är i lungorna, det hade varit så skönt om han blev hostfri en stund.

Moa hade sin första sjukdom i förra veckan, då var det tredagarsfeber som hon drog till med, ganska smärtfritt faktiskt, trots sina 40 grader. Hon är för övrigt en riktig liten linslus:



Jodå, Moa är nog den tjejen jag vet som har flest olika mössor och hattar, hon har över 13 stycken osm hon passar i just nu. Kanske en flashback ifrån min ungdom då jag samlade på hattar av alla de slag och gärna hade dem på mig också...

Föresten, varför har vi fått två barn som gärna kväver sig själva när de ska sova??

Var är min man?

Det är inte klokt. I morse när jag vaknade var han borta, jorå, han hade åkt till jobbet, vilket jag var väl medveten om. Klockan 15.40 kom han hem, tillsammans med min syster (tänk inga sådan tankar nu, för det var jag som sett till att det skulle vara på det viset), för att klockan 15.50 ta med sig Pontus och min syster till simskolan (nej, hon behöver inte lära sig att simma, hon var med som publik, eftersom hon egentligen skulle passat Moa, men Moa var ju sjuk så jag fick komma sent till min planering). De kom hem, utan min syster, (hon skulle på möte också...vad är det med torsdagar och möten egentligen) klockan 17.30 och då stod fisksoppan på spisen och puttrade åt dem. Jag satte mig i bilen 17.32 och åkte till mitt jobb och kvällplaneringen som väntade där. Jag kom hem 19.45 och Andreas åkte 19.50, efter en snabb överlämning av Pontus som precis skulle nattas. Han åkte då för att jobba över på sitt jobb där de har en restaurang som måste bli klar. Nu sitter jag här klockan 21.08 och har knappt sett honom på hela dagen....och då tänker jag på alla dessa människor som har det så var och varannan dag. Jag är ju bara för bortskämd, som tycker att dethär är knäppt!




Här vet jag iallafall vart jag har honom...i klorna på fröken krok :)

Thailand

Åh, så får man veta att ens mamma har bokat en resa till Thailand kring nyår i två veckor för oss allihop. Hoppsan, här går det undan. Känns helt underbart att få komma bort till solen och bara njuta. Lite tråkigt dock att R inte kan följa med pga. studier, men sånt är livet. Vi får klara oss utan honom och ta hand om "söstra mi" lite extra istället.



Karon beach blir det och hotellet har tre pooler i tre trädgårdar, så där kommer nog floristen att trivas :) Vi andra också för den delen hoppas jag. Så är det mest googlande kring detta, för att kolla in vad vi ska hitta på och så....åh...lääääängtar.

Men innan dess så stundar bröllop med R och T, där vi är värdpar, så det finns allt lite att fixa och trixa med inför det också.

Moa har dragit på sig någon form av förkylning, så hon har haft 40 graders feber i några dagar. Ingen influensa iallafall enligt läkaren som kollade på henne idag, eftersom vi ska vara vaksamma inför Pontus, så inte någon i familjen drabbas och sedan smittar honom innan han fått vaccin. Stor skillnad på barn och barn. När Pontus får feber så sover han sig igenom hela dagarna, men Moa, hon är pigg som sjutton och sover bara någon gång extra per dag. Det är svårt att inse att hon är sjuk, när hon inte verkar särskilt tagen.

GRATTIS P o T

Stort grattis till Albert som kom lite tidigare än vad som var tänkt....

Två kompisar fick barn i fredags, precis innan tolvslaget, vilket gjorde att det blev på pappans födelsedag, så nästa år kommer det dubbelfiras!

Stort grattis till er!

http://jungersten-mittilivet.blogspot.com



Förvaras utom syn-och räckhåll för barn...

Jorå, då står det på alla våra mediciner som vi har hemma, men med tanke på att vi har ett halvt apotek hemma så tänker man inte alltid på att en 3,5 åring "kan själv" det mesta.

Vi satt och inhalerade och läste saga som vanligt, denna gång valde Pontus boken "Jag vill inte gå och lägga mig", som handlar om Lasse som aldrig vill gå och lägga sig. Han får en kväll se i sin grannes glasögon, och de är magiska, för Lasse får se mängder med olika djurfamiljer och deras barn och hur de går tillväga när de ska lägga sig. Efter glasögontitten så går Lasse hem och smyger in på toaletten, borstar sina tänder, kissar, tar av sig kläderna och på sig pyamasen och kryper ner i sin säng, så mamma blir alldeles förvånad när hon inte behöver tjata på Lasse om att han ska gå och lägga sig.
Detta satte griller i huvudet på min son, så medan jag gjorde rent inhalationsgrejerna och lite annat så försvann han. Jag hittar honom en stund senare i sitt rum i full färd med att ta av sig sina kläder och jag känner att det luktar tandkräm, vilket betyder att han troligtvis gjort sig klar för att sova. Jag frågade honom om han tänkte göra som Lasse och jovisst, det var hans intention. Vad Lasse inte gjorde i sin bok var att ta medicin, men det kom min lille skrutt så väl ihåg att han skulle göra, så han har hällt upp sin medicin helt själv och tagit den. Dock tror inte jag att en 3,5 åring vet att det ska vara 2 ml, men han visade ganska nära på glaset hur mycket han hällt iallafall. En av medicinerna ska han bara ta på morgonen, men den tog han nu också för säkerhetsskull....tror dock inte att det är någon större risk, frågan är bara om det blev 5 ml?

Som godnatt saga blev det "Mamma Mu städar", hoppas att det också ger en viss effekt på sonen :)

10 års jubileum

På lördag firar jag och Andreas att vi varit tillsammans i 10 år...YIPPI! Det känns som en evighet och det är det väl nästan också.

Blir lite sentimental faktiskt så här är den första (och enda) dikt som jag fått av honom:

Tänk dig en höst
utan löv och blåst
Tänk dig en vinter
utan snö och frost
Tänk dig en vår
utan fåglar som kvittrar
Tänk dig en sommar
utan havet som glittrar
Så är en dag för mig
utan Dig!

Den står på en skrynklig post-it lapp som ligger i tryggt förvar i min plånbok och har gjort det sedan jag fick den för kanske 9 år sedan....



Det var tider det!!!

Gräsänka

Så, då var man gräsänka över helgen, men som tur är ska den tillbringas med svärmor och svärfar, så det blir nog trevligt iallafall. Dagen har gått i ett, började med en promenad/cykeltur upp till Pontus förskola och sedan promenerade jag och Moa hem för att säga hejdå till Andreas som åkte till Finland med jobbet. Sedan bar det av till mitt jobb för att hoppa in i någon timme eftersom vi var kort om folk. Moa sov gott i vagnen på gården under hela tiden och vaknade lagom till att vi kom hem. Väl hemma var det lunchlagning och jag blev en tråkig mamma som hade massa saker som skulle göras. Moa roade sig så gott hon kunde på golvet och nu ska vi snart iväg och hämta Pontus igen och då åka direkt till simskolan.

Lalandia

Har haft en underbar släkthelg i Danmark och Lalandia med hur mycket bad som helst... Leklandet var också uppskattat och vi tog ett par turer nere på stranden med draken också eftersom det var underbart soligt väder hela helgen. Pontus simmar nu ca 7 meter själv under vattnet och Moa är inte sen att hänga på ner under vattnet. Första dagen tillbringade jag själv med barnen eftersom Andreas åkte till Tyskland och handlade. Detta var kanske inte så genomtänkt med tanke på att båsen i omklädningsrummen inte var anpassade till en mamma och två barn, utan bara för en person. Jag var genomsvettig efter omklädningen och Moa sov gott ända tills vi kom in i badhuset då hon helt plötsligt inte skulle sova mera, vilket innebar att jag fick bada med båda barnen. Det gick bra tillslut eftersom Pontus var snäll och hjälpsam, men jag rekommenderar starkt att vara minst två vuxna under sådana strapatser.




Helgen gick i grönt, vilket var skönt när vi kom hem, för det var i stort sett bara en tvätt som behövde gå igenom maskinen, nämligen den gröna. Någonting att tänka på när man är ute och reser, det är himla praktiskt.

Bilder kommer inom kort, så snart jag får en sekund över där hemma. Allting går i ett just nu, jobb, barn, kvällsmöten, hem....tja, just nu är jag och Andreas glada om vi hinner säga "hej" till varandra i dörren!

Tandläkaren väntar i eftermiddag, då blir det borrning, ingenting som jag ser fram emot, men dock ett måste, ett dyrt måste dessutom :(

Sömn

Det är underbart. Gårdagskvällen tillbringade jag med mitt nya jobb ute på Eriksberg på en pir, god mat och trevlig underhållning med musikquiss som jag ju bara älskar! När jag kom hem så hade jag enormt svårt att somna och låg en stund och stirrade i taket. Efter någon timme så somnade jag äntligen, men bara för att efter en liten stund vakna av att Pontus var uppe och drack vatten. Jag gick in till honom och kollade så allting gick bra och då bad han om att få sova hos mig. Det kändes helt okej så vi vandrade in till vårt sovrum och han la sig mellan mig och Andreas. Vi somnade om och efter en halvtimme så vaknade både jag och Pontus igen av att han yrade om trollen som kom. Varpå han ville krypa ner under mitt täcke och lägga sig med huvudet vid mina fötter och sina fötter på min mage. Detta blev väldigt varmt och jag vaknade lite senare (igen) av att svetten dröp om oss båda två. Jag lyfte upp honom och la honom brevid mig på en kudde istället och somnade om i någon timme innan det var dags för nästa. Jorå, Moa skulle ha mat, så det var bara att gå ner och vispa ihop ersättning och mata henne och sedan sov vi gott hela familjen fram till 7.00 då jag fick skynda mig iväg till jobbet och planeringsdagen som väntade.

Nu ikväll fick jag hoppa över vårt styrelsemöte och överlämna det åt Andreas. Moa misstänkte jag skulle vara trött så henne fick ajg i säng klockan 18.52 och då hade jag lovat Pontus att vi skulle ta hans inhalation och spela lite dator tillsammans. Men, mitt samvete tog tag i mig när jag kom ner efter att ha nattat Moa och Pontus sitter i soffan och sover. Det var bara att bära upp honom till hans säng och strunta i allt som borde gjorts innan läggdags. Snacka om att det är jobbigt att vara på förskola... Så nu blev min kväll väldigt lång, helt oväntat!

Bubbligt värre

Åh, så här ska man ha det när man har det som sämst.
Så mysigt nu när höstregnet börjar komma!

LYCKA!

Idag kände jag en euforisk lycka när jag tillsammans med Moa i vagnen och Pontus på cykeln gav mig av mot förskolan. Väl framme rusade Pontus in och gav sin fröken en bamsekram och när jag några minuter senare sa att jag skulle gå hem så svarade han "men jag vill stanna här då". Åh, det kändes underbart att inskolningen hittills gått så lätt. Det mesta med Pontus har gått smärtfritt s nu börjar mina tankar gå mot tonåren och vilken revolt han kommer att göra då, men förhoppningsvis så fortsätter han att vara underbar :)



Vägen hem, med Moa sovandes i vagnen, njöt jag av varje steg jag tog. Solen sken och det var friskt och härligt i luften. Jag gick förbi hos några goda vänner, där fönstrena var fördragna och jag tänkte på vad som komma skall om några veckor, då de sätter ett nytt liv till världen. Då hoppas jag att fönstrena står öppna när jag kommer förbi och att vi kan ta många härliga barnvagnspromenader med våra små och njuta av mornar som denna. Tårna blev blöta av fukten i gräset och jag placerade Moa på altanen brevid tomatplantan som nu fått 20 härligt gröna tomater som bara väntar på att få mogna, så vi kan gå ut och plocka alldeles färska obesprutade tomater.



På tal om obesprutat så har vi länge arbetat för att inte köpa någonting som innehåller massa E-ämnen och jag måste säga att det finns i de flesta varor, speciellt i lågprisvaror. Så nu börjar matkassarna att stiga i pris, men vi tror stenhårt på att det får kosta lite mer mot att vi vet vad vi får i oss. Alla kemikalier som finns i maten, hur kan de vara billigare att framställa än originalproukten??? Vi gör vår egen sylt, saft, bröd, barnmat och köper nästan aldrig hel-eller halvfarikat längre. Det känns väldigt bra och jag tror till stor del att det är därför jag har kunnat hålla min vikt nere nu efter de kilona jag tappade i samband med min graviditet, härligt!

Tomhet

Jovisst blir det tomt när man inte har en 3,5 åring hemma. Det märks något oerhört och jag blir lite vilsen i vad jag ska hitta på. Det är inte många timmar och frågan är hur länge Moa tänker sova? Är det någon idé att starta nåt som man ändå inte hinner bli klar med? Nja, fönstrena väntar på att bli målade, ett rum väntar på att bli tömt, mat som vill bli lagad, tvätt som vill bli anlagd i garderober....jorå, det finns nog ett och annat att ta sig för.

Cykel

Trodde att det skulle gå lättare och lättare för varje dag med min cykling till och från jobbet....men, näedå...det blir bara värre och värre. Kanske en anledning till att börja jobba 100% istället, för nu får ju rumpan och kroppen vila så länge mellan cyklingarna så det känns som att jag börjar om på nytt varje dag.

Känns ändå rätt okej med allting just nu. Pontus klarar sin inskolning med bravur och idag fick Andreas lite beröm för att han var en sådan sångfågel. Ja, inte att Andreas var det då alltså, utan Pontus, snacka om att det kunde blivit fel där! Det är kul för om Pontus hör en låt en eller ett par gånger så sätter den sig sedan, precis om det brukar fungera hos mig. Jag hoppas bara att han har plats över i hjärnan för lite annat som är bra att kunna också :)


Imorgon blir det min tur och det ska bli spännande. Samtidigt lite läskigt, för jag har ju knappt varit ensam med Moa en enda dag sedan hon kom, så hur ska det gå utan Pontus hemma med oss? Han kommer nog att vara saknad av både en och två personer här på 62:an.


Näe, plikten kallar, har mängder med pyssel som väntar på mig.

Back on track!

Nu jäklar, nu citerar vi Magnus Uggla och drar till med att "jag har flytet nästan jämt", för nu känns det som att bloggandet ska kunna komma igång igen. Äntligen lite vardag på 62:an och allt flyter på som det ska.

Jorå, Moa (som jag senast skrev om som nyss utkommen ur magen) har nu blivit 5 månader och lite därtill, vilket ger hennes mamma ångest och viljan till tre barn blir större och större eftersom jag inte hinner med att se henne som bebis. Jag jobbar 50% på förskola, där jag trivs suveränt och känner att jag kan utvecklas, vilket är superkul som nyutexad..."gå ut och pröva mina vingar och se hur underbart det är"....jorå, sångerna sitter i.

Pontus började sin inskolning nu igår och det fungerar också bra. Ett väldigt trevligt föräldrakooperativ där vi kommer att få lägga ner lite mer tid än vad man gör i de kommunala förskolorna, men ack, det kommer garanterat att vara värt det, det känns redan nu.

Dagarna rullar på och idag blev man bjuden på stekt rödspätta, vilket vår "granne" säkert uppskattade att vi åt på en TISDAG, mycket gott, men jag är ändå extremt sugen på en kladdkaka....jag som aldrig har varit förtjust i choklad har nu fått ett jättebegär efter detta. Mörk, ljus, kak-form....you name it....det liksom bara suger i mig och jag blir tokig, eftersom jag lyckades bli av med några mer kilon än väntat i samband med Moas graviditet så är det inget bra att fylla upp sig med choklad.

Och sommaren, jo...6 underbara veckor tillsammans med hela familjen. Vi kunde verkligen inte haft det bättre och vi hann med att göra så mycket saker, så det är ingen idé att skriva om det hrä, för ingen skulle orka läsa :) Vissa hävdar att man ofta bråkar med sina nära och kära mycket under semestern, men för oss vr det helt tvärtom, inte ett ända gräl lyckades jag åstakomma (som annars brukar vara grälskaparnas mästare). Fantastiskt!
Nu väntar förhoppningsvis en lika lugn höst :)








Håll ut....

J, håll ut, snart är jag tillbaka på banan igen och då ska det bloggas!!!!

Den som väntar på nåt gott...... jo, ibland kan det kanske bli för länge :)

Utflykt








Förra fredagen gjorde vi en supermysig utflykt till Lerum och lekplatsen Aludden. Där fanns allt man kan tänka sig i lekväg och Pontus stormtrivdes. Att det var varmt och soligt gjorde ju inte det hela sämre, så vi passade på att fika och leka läääänge.

Marmin

VARJE DAG SKER SMÅ UNDER - men så lätt det är att ta dem för givet!

RSS 2.0