Åh, var på återträff med 9:an i lördags. Så kul att träffa alla efter 10 år, så resultatet blev en vinglande Lina som cyklande kom hem halv fem på morgonen då det var ljust som på dagen och Lina var hur pigg som helst. Två timmar senare vaknade jag av att min familj ville åka till stranden, så då blev jag liggandes i några timmar vid havet och resultatet av det var två brännskadade ben som idag gör sig påminda genom att jag har oerhört svårt att ta mig fram.

På 10 år händer det mycket och flera gamla minnen som dyker upp, trots att jag själv inte kommer ihåg särskilt mycket, så gjorde alla andras berättelser att det till slut lossnade lite i min hjärna också. Härligt att se att det gått så bra för alla och de flesta var nöjda med sina liv. Att träffa sin gamla kärlek var härligt och då känns helt plötsligt 10 år som ingenting. Längtar till 2018, för innan dess lär klassen väl inte ses igen...man kanske ska låta det gamla vara gammalt och inte försöka få in det i sin nutid....

Tröttheten hänger i fortfarande så jag och Pontus har sovit nästan hela förmiddagen...härligt att han följer sin mammas känslor just idag!