Nej, det är inte för att det är den 14 februari som detta inlägg heter som det gör. Denna dag har nämligen gått obemärkt förbi allt vad gäller kärlek, eller nästan iallafall...vi har det mycket kärleksfullt i vår familj just nu ändå oavsett vilken dag det är eller inte är.

Mysfredag i soffan, Pontus bästa dag på hela veckan, nu var det räkor som stod på menyn och precis innan så tog 3/4 delar av familjen ett härligt fredagsbad i badkaret, någonting som min svärfar saknar något oerhört och typiskt att han kommer på besök precis när vi kliver ur badet (detta för andra gången sedan vi flyttade hit till deras badkarshus). Vi började för övrigt att fundera på om vi inte skulle ge bort ett fredagsbad till honom, inklusive allt. Bubblor, levande ljus, whisky, veckans tidningsskörd och så förstås våra två barn, för det är ju nästan så som våra bad ser ut, om man tar bort tidningarna och whiskyn och ersätter det med salta pinnar och leksaker. Jaja, lång väg för att komma till sak: KÄRLEK!

Pontus lägger huvudet i mitt knä och säger: Mamma, du är min kärlek!
Hmmm....vad vill han nu? "Åh, vad mysigt, men du, vad är kärlek då?"
"Det vet jag inte!, säger Pontus.
"Det är när man tycker om någon", säger jag.
"Aha, då är du min kärlek, tycker du om mig?"
"Jadå!"
"Då är jag din kärlek. Tycker du om pappa då?"
"Jorå"
"Då är du kärlek till honom och om Moa tycker om mig, så är jag kärlek till henne!"

Smart kille det där....

I lördags var det dags för barnkalas, med allt som hör till. Så Pontus var så trött när vi kom hem att han somnade i soffan och vi fick lägga honom utan middag, för han bara fortsatte att sova när vi väckte honom. Han var desto hungrigare idag till frukost, men det gjorde ont i moders hjärtat att gå och lägga honom utan mat....kändes som en dålig parodi av "Vildingarnas land".
Idag var det Moas tur att vakna snortidigt, så jag passade på att baka bröd och pizzabullar på morgonen, när klockan var 9.00 så var jag klar och det kändes som halva dagen gått. Sedan bar det av till Hoppas o Skuttis och på eftermiddagen tog vi en promenad ner till K-rauta. Tappra Pontus gick nästan hela vägen, för det var bara vissa delar som var pulkavänliga tyvärr.