Gårdagen blev inte riktigt som vi tänkt då vi efter Pontus varit på kalas på lek -och buslandet begav oss ut i skogen för att stå på en kontroll i en scouttävling. Vi hade precis kommit fram och barnen och Andreas tagit en fika då en kille kom springade ut ifrån skogen och ropade att det brann. Jag trodde honom inte först, men insåg sedan allvaret och ropade på några andra ledare. Vi sprang upp emot skogen och möttes av flera chockade scouter som sprang emot oss. Andreas och några andra ledare fortsatte upp mot branden och insåg att det gällde att handla snabbt, 112 ringdes och Andreas sprang som en tok för att möta brandbilarna som kom ca 2 kilometer därifrån. Jag tog mig an de chockade barnen, gav dem att dricka och la dem ner på ett liggunderlag och pratade lugnt. 

Andreas och några andra ledare fick hjälpa till att bära slang och släcka elden, de kämpade hårt och elden spred sig flera hundra kvadratmeter. Brandbilar ifrån ca 4 stationer var på plats och en polishelikopter cirkulerade runt hela tiden för att kolla omfattningen av branden, som var stor.

När min tappra man tillslut kom ut ifrån skogen så luktade han enorma mängder rök och svett, var smutsig och sönderriven, hade trasiga byxor och lerdränkta skor, men mycket nöjd med sin insats.

Vi agerade precis rätt när det väl gällde, alla tog sin plats och gjorde det som den var bra på och tack vare vår scoutbakgrund så kände man sig ganska säker på hur man skulle gå tillväga vid en nödsituation.

Det var mängder med olika sorters brandbilar överallt i skogarna och Pontus legobrandstation var ingenting emot detta, många tankar som florerar just nu, men samtidigt så skönt att ha fått vara med som en samhällsinsats.

Kontentan av detta - det är snustorrt ute så var försiktig med elden. En olycka händer så lätt.

 




Brandmän brukar ju vara rätt läckra, men min man slår väl ändå allt!

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.620523-skogsbrand-i-partille-svarslackt