30 år

Nu är man tant på riktigt...jag har nog aldrig blivit så firad som denna dag. Tårta av goa kollegorna, en mobiltelefon av min man, samt trisslotter som han gömt på alla rutinställen i morse, Moa var fascinerad av att det fanns en trisslott instucken i tandkrämskorken (tur att jag borstade tänderna i morse) och Pontus hittade en lott i bilen. Även i tallriken och I-paden fanns det lotter, så nu vet ni hur mina morgonrutiner ser ut, ska kanske inte erkänna att den första jag hittade var den i I-paden - Smurfarnas brysselkål måste ju skördas det första man gör på morgonen :)

Jag mår för övrigt mycket bättre nu, det var mitt järnvärde som spökade, men nu är det nästan för högt, så alla jordgubbar som jag vräkt i mig verkar ha gjort susen. Magen växer som den ska och det är en riktigt livlig krabat som håller igång hela kvällarna. Förhoppningsvis har den spelat sitt spel i magen och är lugn som en filbunke när den väl kommer ut. Jag orkade till och med ha en fantastik 30-års fest i lördags, med lika många gäster som antalet år jag fyller. Sista person lämnade runt 03.30 och jag o min man fick se solen gå upp samtidigt som morgontidningen kom medan vi diskade champagneglas. Vi kunde sitta ute hela kvällen och njuta av grillbuffé och mängder av knott och jag fick nöja mig med Billabong bubbel som faktiskt var riktigt gott. Kändes skönt att slippa baksmällan och bara engagera mig i tröttheten dagen efter, även om det hade varit gott att få fira med några glas rosé när man ändå fyller jämnt. Jag fick i stort sett allting som jag önskat mig och konstaterade att det faktiskt är ganska kul att fylla år med tanke på alla genomtänkta presenter. Dock ökar pressen lite nu när jag fått en symaskin.... Stort tack till alla som var där och firade mig, jag är överväldigad!

Lite typiskt, gick in på www.hejaabbe.com idag, en blogg jag gärna följer och ser följande länk till en tänkvärd text, som träffade mig direkt i hjärtat. Dels för att jag ju fyller 30 år idag och dels för att min son lever i grannvärlden till denna text. Även om jag njuter av att fylla år och just nu känner mig extremt tillfreds med att vara mitt i livet, så får texten mig att tänka framåt och på hur andra har det, usch....jag ryser i hela kroppen. Läs den bara!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Marmin

VARJE DAG SKER SMÅ UNDER - men så lätt det är att ta dem för givet!

RSS 2.0