Matförgiftad?
Var på julbord igår kväll, mycket trevligt, men när jag kom hem så kräktes jag som en liten blå. Hela natten vaknade jag med två timmars mellanrum och kräktes tills det inte fanns någonting kvar...urk! Idag har jag varit enormt seg och svårt att bygga upp magen igen, men det tar sig. Nu vankas två rostade mackor iallafall!
Känns som att jag inte jobbat mycket alls det senaste, är det inte barnen som är sjuka så är det jag, bara mannen som klarar sig utan någon som helst åkomma.
Känns som att jag inte jobbat mycket alls det senaste, är det inte barnen som är sjuka så är det jag, bara mannen som klarar sig utan någon som helst åkomma.
Pepparkaksbak
Ingen av mina barn åt DEG! Jag är helt fascinerad, det som annars för barns del brukar vara det bästa med att baka pepparkakor. Vi satte julmusiken på högsta volym och sedan bakades det som aldrig förr.
Två hjärtan gjorde av Pontus med kommentaren: "Vilken stor kärlek va?!"
Två hjärtan gjorde av Pontus med kommentaren: "Vilken stor kärlek va?!"
Midvinternattens köld är hård....
14,7 minus-härligt!
Mindre roligt att vara hemma och vaba med Moa som har feber och är superförkyld. Får göra det bästa av situationen så idag blir det pepparkaksbak på degen som jag och Moa gjorde igår.
Mindre roligt att vara hemma och vaba med Moa som har feber och är superförkyld. Får göra det bästa av situationen så idag blir det pepparkaksbak på degen som jag och Moa gjorde igår.
Pulka
De flesta man har stött på idag har kommenterat vädret och således kylan som nu råder i vårt annars så regniga och trista Göteborg. Kyla? Okej att det var 12 minus i morse och jag var glad att ha bilen i vårt garage, men jag skulle nog egentligen bott uppe i norr. Där är ju 12 minus nästan varmt... Det är värre när det blåser, då blir det ju väldans mycket kallare, men idag sken solen och det var underbart. Hämtade barnen med pulka och tog oss några åk hemma i backarna. Vi har pulkabackar i alla väderstreck, ganska unikt så här på landet mitt i stan. Lite mellanmål på det tillsammans med en man som kom hem ovanligt tidigt. Sedan åkte jag och Pontus ner till Allum och shoppade loss lite med alla rabattcheckar som jag vägrar låta gå till spillo, trots att jag avskyr att gå i affärer. Hittade nästan inegnting av det vi skulle ha, men det var skönt att få strosa runt utan tider att passa.
Till helgen är det dags för Porthälla Scoutkårs julbasar, den 5 december klockan 10-13 på Tiondevägen 6. Där finns julstämning i mängder, lotterier, hembakat också jag o min familj då förstås. Kom dit vettja!
www.gbgscout.se/porthalla
Till helgen är det dags för Porthälla Scoutkårs julbasar, den 5 december klockan 10-13 på Tiondevägen 6. Där finns julstämning i mängder, lotterier, hembakat också jag o min familj då förstås. Kom dit vettja!
www.gbgscout.se/porthalla
Risk för skryt
Idag var vi hos Pontus nya läkare, som vi och för sig har träffat tidigare, men under andra omständigheter. Pontus var hur duktig som helst, vilket han brukar vara, men idag var det fantastiskt. Läkaren sa att han ville lyssna på Pontus lungor och hjärta och Pontus hoppade rask upp på britsen där han brukar sitta och göra detta. Läkaren lyssnade och frågade om de skulle kolla någonting mer. Jorå, öronen skulle det kollas i. Även näsan brukar vi kolla tyckte Pontus. Sedan vände sig läkaren mot mig och Andreas och sa lite tyst att han struntar i att kolla i munnen för det brukar vara så obehagligt, vilket vi höll med om. Då säger Pontus till oss efter en liten stund:
- Men nu glömde han ju att kolla i munnen.
Läkaren frågade om han ville att han skulle göra det och det ville Pontus gärna. Han fick välja mellan att ha en pinne i munnen eller göra utan, men självklart skulle det vara pinnen i munnen, samma rutiner som vanligt. Vi stod och gapade och fattade ingenting, det där är ju riktigt äckligt, att sticka in en pinne i munnen så man nästan kväljs... Pontus är van och klarar det mesta, men detta var lite förvånande. Glada gick vi därifrån för allting såg bra ut och vi ska få testa lite nya mediciner som nog underlättar för oss allihop. Hoppas bara att lungfunktionstestet som vi ska göra i januari visar på samma sak.
Väl hemma blev det pannkakor till middag, något väldigt ovanligt hemma hos oss, min mormors är bäst! Till detta blev det hemmagjord hallonsylt och när vi ätit upp kom Pontus på att han skulle skriva en lapp att sätta på syltburken så vi skulle veta vad det var i. Han ljudade och kom fram till SLT. Helt fantastiskt hur bra han har blivit på bokstäver, jag trodde inte att en 4,5 åring skulle ha sån koll på att ljuda och sedan kunna skriva ner det. Nu blir man taggad till att uppmuntra hans läsande och skrivande ännu mer, för intresset är superstort hos honom.
- Men nu glömde han ju att kolla i munnen.
Läkaren frågade om han ville att han skulle göra det och det ville Pontus gärna. Han fick välja mellan att ha en pinne i munnen eller göra utan, men självklart skulle det vara pinnen i munnen, samma rutiner som vanligt. Vi stod och gapade och fattade ingenting, det där är ju riktigt äckligt, att sticka in en pinne i munnen så man nästan kväljs... Pontus är van och klarar det mesta, men detta var lite förvånande. Glada gick vi därifrån för allting såg bra ut och vi ska få testa lite nya mediciner som nog underlättar för oss allihop. Hoppas bara att lungfunktionstestet som vi ska göra i januari visar på samma sak.
Väl hemma blev det pannkakor till middag, något väldigt ovanligt hemma hos oss, min mormors är bäst! Till detta blev det hemmagjord hallonsylt och när vi ätit upp kom Pontus på att han skulle skriva en lapp att sätta på syltburken så vi skulle veta vad det var i. Han ljudade och kom fram till SLT. Helt fantastiskt hur bra han har blivit på bokstäver, jag trodde inte att en 4,5 åring skulle ha sån koll på att ljuda och sedan kunna skriva ner det. Nu blir man taggad till att uppmuntra hans läsande och skrivande ännu mer, för intresset är superstort hos honom.
Ny dator
Åh, äntligen har vi fått tummen ur och köpt oss en bärbar dator. Stor och otymplig, men det var vad vi ville ha för barnen skull och vår egen syn också för den delen. De små nya sakerna är väldigt fräcka, men vi ville gärna ha en med stor skärm så man verkligen ser vad man gör. Grafikkortet på vår andra dator verkar ha gett med sig och medför att man inte ser särskilt mycket på skärmen. Detta har gjort mig tokig då jag just nu håller på med ett datorprojekt på jobbet som måste vara färdigt typ nu och det är svår utan en fungerande skärm.
I fredags åkte jag och barnen till Sjöfartsmuseet och kollade in fiskar, båtar och andra barn som uppförde sig som idioter mot sina föräldrar. Kändes skönt att ha en egen son som påpekade att de andra bar sig lite underligt åt då de skrek och gick an. Tyvärr fick de sin vilja igenom, vilket troligtvis gör att det inte är sista gången de beter sig så... Moa var mest fascinerad av att klättra på pallarna vid akvarierna, medan Pontus ville veta vad det stod på precis alla skyltar. Lika som bär?, Ja, möjligtvis till utseendet, men annars så är det blåbär kontra lingon.
I lördags kom snön och vi gav oss ut på Bastuvandring med scoutledarna. En trevlig promenad med mysig fika, dryck och sällskap. Efter ca 7 km vandring var det bastudags i en inte allt för varm bastu, vilket passade våra barn bra då de kunde aklimatisera sig från 20 grader och upp till ca 40, innan duschen hägrade och det blev en swimmingpool i omklädningsrummet.
På söndagen var det dags för ännu mera scouting, fast nu med de allra yngsta Bäverscouterna, 6-7 åringar. Vi träffades i skogen och gjorde kycklingwok på Muurikka och lekte tillsammans i snön. Nu luktar hela huset eld, men det gör bara längtan ännu större till att komma ut i skogen igen.
Idag har jag och Pontus varit hos hans sjukgymnast för att inhalera och träna tillsammans med henne. Han är suveränt duktig, eller "bautabra" som han själv säger. Vi passade på att leka lite på Lekterapin också, vilket är me blandade känslor för mig varje gång. Det är ett fantastiskt ställe, men ibland gör det så ont i hjärtat att se dessa barn som alla är där av samma anledning - att de är sjuka! Dock lever de upp där inne och på något vis så glömmer man av tid och rum och koncentrerar sig helt på leken. Bästa skylten är den ovanför dockvrån där det står: "Stör ej, lek pågår". Leken är viktig ur måga aspekter. Pontus sjukgymnast frågade honom vad han gör på sin förskola och han svarade:
- Leker.
- Jasså, gör ni ingenting mer?
- Näe, lek och mat!
I fredags åkte jag och barnen till Sjöfartsmuseet och kollade in fiskar, båtar och andra barn som uppförde sig som idioter mot sina föräldrar. Kändes skönt att ha en egen son som påpekade att de andra bar sig lite underligt åt då de skrek och gick an. Tyvärr fick de sin vilja igenom, vilket troligtvis gör att det inte är sista gången de beter sig så... Moa var mest fascinerad av att klättra på pallarna vid akvarierna, medan Pontus ville veta vad det stod på precis alla skyltar. Lika som bär?, Ja, möjligtvis till utseendet, men annars så är det blåbär kontra lingon.
I lördags kom snön och vi gav oss ut på Bastuvandring med scoutledarna. En trevlig promenad med mysig fika, dryck och sällskap. Efter ca 7 km vandring var det bastudags i en inte allt för varm bastu, vilket passade våra barn bra då de kunde aklimatisera sig från 20 grader och upp till ca 40, innan duschen hägrade och det blev en swimmingpool i omklädningsrummet.
På söndagen var det dags för ännu mera scouting, fast nu med de allra yngsta Bäverscouterna, 6-7 åringar. Vi träffades i skogen och gjorde kycklingwok på Muurikka och lekte tillsammans i snön. Nu luktar hela huset eld, men det gör bara längtan ännu större till att komma ut i skogen igen.
Idag har jag och Pontus varit hos hans sjukgymnast för att inhalera och träna tillsammans med henne. Han är suveränt duktig, eller "bautabra" som han själv säger. Vi passade på att leka lite på Lekterapin också, vilket är me blandade känslor för mig varje gång. Det är ett fantastiskt ställe, men ibland gör det så ont i hjärtat att se dessa barn som alla är där av samma anledning - att de är sjuka! Dock lever de upp där inne och på något vis så glömmer man av tid och rum och koncentrerar sig helt på leken. Bästa skylten är den ovanför dockvrån där det står: "Stör ej, lek pågår". Leken är viktig ur måga aspekter. Pontus sjukgymnast frågade honom vad han gör på sin förskola och han svarade:
- Leker.
- Jasså, gör ni ingenting mer?
- Näe, lek och mat!
Iskalle
Idag blev det en tur till Iskalle som min syster brukade kalla ishallen när hon var liten. Pontus hade väldigt kul, till skillnad mot hans två föräldrar vars skridskor var något för små och oerhört obekväma, så nu får vi nog ta oss till en bytesmarknad och skaffa nya.
Efteråt bar det av att köpa en ny toalettstol pga att den gamla har läckt ett tag och vi kände att en lite mer snålspolande kunde vara på sin plats. Själva monteringen stod Andreas och barnen för medan jag lagade köttfärssoppa, så nu spolas det gladeligen på toaletten, frågan är om det inte går åt mer vatten nu än innan :)
Igår blev vi bjudna av Andreas föräldrar (stort tack) på Robert Gustavssons 25-års jubileumsshow med restaurangbesök efteråt. Sååå himla bra och rolig show, enda nackdelen var att det kändes lite för kort, men å andra sidan kan man säkert se en föreställning med honom hur länge som helst, det finns liksom inget stopp. Restaurangen var också toppen, supergod mat och trevlig personal, så efteråt kände vi oss uppspelta och tog en öl inne på Bishop Arms också för att sedan avsluta kvällen hemma hos oss, där två sovande barn väntade efter att ha kört järnet med mormor o morfar (stort tack till er också, vita hår återfås mot beskrivning:))) under dagen på museeum.
Mitt nya lilla projekt här hemma är att måla om några taklister och dörrfoder till rött, vilket gör att jag känner mig lite som en tjur mitt i allt det röda. Just tjurig har jag varit hela veckan, så det kanske är passande och bra iochförsig. Ska försöka rycka upp mig nu i nästa vecka!!
Efteråt bar det av att köpa en ny toalettstol pga att den gamla har läckt ett tag och vi kände att en lite mer snålspolande kunde vara på sin plats. Själva monteringen stod Andreas och barnen för medan jag lagade köttfärssoppa, så nu spolas det gladeligen på toaletten, frågan är om det inte går åt mer vatten nu än innan :)
Igår blev vi bjudna av Andreas föräldrar (stort tack) på Robert Gustavssons 25-års jubileumsshow med restaurangbesök efteråt. Sååå himla bra och rolig show, enda nackdelen var att det kändes lite för kort, men å andra sidan kan man säkert se en föreställning med honom hur länge som helst, det finns liksom inget stopp. Restaurangen var också toppen, supergod mat och trevlig personal, så efteråt kände vi oss uppspelta och tog en öl inne på Bishop Arms också för att sedan avsluta kvällen hemma hos oss, där två sovande barn väntade efter att ha kört järnet med mormor o morfar (stort tack till er också, vita hår återfås mot beskrivning:))) under dagen på museeum.
Mitt nya lilla projekt här hemma är att måla om några taklister och dörrfoder till rött, vilket gör att jag känner mig lite som en tjur mitt i allt det röda. Just tjurig har jag varit hela veckan, så det kanske är passande och bra iochförsig. Ska försöka rycka upp mig nu i nästa vecka!!
Dagens lunch
Påväg till skogen.
Det huggs för fullt.
Mums, viltskavsgryta med pasta är på G.
Det mesta smakar gott utomhus i minusgrader, men detta var kanon!
Har även hunnit med en tur till provskor, www.provskor.se där vi fick handlat tre par skor till 3/4 av familjen för en tusenlapp. Ca halva priset på alla testskor, vilket innebär attt just den modellen man själv köpt kanske inte kommer ut på marknaden, så har man tur blir ens fötter lite unika.
"Han den där sjukskrivningen"
Pontus idag när vi satt och åt mat:
- Jag känner han sjukskrivningen, som alltid skriver fel på kartongerna på biblioteket, men då får vi säga till honom och så blir det iflossen istället.
Någor förvirrade föräldrar tittade på sin son och undrade lite försiktigt om han fått någonting annorlunda i sin mat, men som tur var trillade poletten ner efter en stund. Det Pontus försökt förklara var att hans läkare (som nu är sjukskriven, därav "sjukskrivningen") ofta skriver fel artikelnummer på Pontus mediciner och att vi får påpeka det nästa gång vi träffar honom. Biblioteket är då apoteket och iflossen är hans E-flow-apparat. I nästa sekund var han tvungen att fråga vad den andra läkaren som han ska ha nu heter och detta repeterade han några gånger, så nu är han nog väl förbredd på att inte möta sin vanliga doktor nästa gång, tyvärr :(
Idag har jag äntligen blivit frisk och orkat göra mer än att ligga i sängen och läsa. Det har iochförsig varit ganska givande såhär 3 böcker senare, men jag blir lite rastlös samtidigt. Vi firade med sjukgymnastik till Rosa helikopter, Heja Blåvitt, Liverpools hejasång ("för då kan jag välja av alla mina fotbollskläder"), medan Moa hjälpte pappa att SKURA golvet...blött...ja, det är bara förnamnet, men självklart ska hon få vara med när det gäller hushållssysslorna.
- Jag känner han sjukskrivningen, som alltid skriver fel på kartongerna på biblioteket, men då får vi säga till honom och så blir det iflossen istället.
Någor förvirrade föräldrar tittade på sin son och undrade lite försiktigt om han fått någonting annorlunda i sin mat, men som tur var trillade poletten ner efter en stund. Det Pontus försökt förklara var att hans läkare (som nu är sjukskriven, därav "sjukskrivningen") ofta skriver fel artikelnummer på Pontus mediciner och att vi får påpeka det nästa gång vi träffar honom. Biblioteket är då apoteket och iflossen är hans E-flow-apparat. I nästa sekund var han tvungen att fråga vad den andra läkaren som han ska ha nu heter och detta repeterade han några gånger, så nu är han nog väl förbredd på att inte möta sin vanliga doktor nästa gång, tyvärr :(
Idag har jag äntligen blivit frisk och orkat göra mer än att ligga i sängen och läsa. Det har iochförsig varit ganska givande såhär 3 böcker senare, men jag blir lite rastlös samtidigt. Vi firade med sjukgymnastik till Rosa helikopter, Heja Blåvitt, Liverpools hejasång ("för då kan jag välja av alla mina fotbollskläder"), medan Moa hjälpte pappa att SKURA golvet...blött...ja, det är bara förnamnet, men självklart ska hon få vara med när det gäller hushållssysslorna.
Friskförklarad!!!
Jippi, så äntligen efter många turer, bakslag och en hel del klantigheter från sjukhusets sida så har vi fått det underbara beskedet att Moa inte har PCD. Vilken oerhörd lättnad och framförallt så kan man ägna tiden åt annat än att fundera på hur vi skulle löst det hela praktiskt om vi haft två barn som skulle inhalera och sjukgymnastisera flera gånger dagligen. Tiden är knapp som det är.... Åh, det känns bara UNDERBART!
Decubal
Har nu fått hem prover på hand- och ansiktskrämer från Decubal som jag ska se till så alla mina vänner ska få testa.
Pontus kommentar när paketet hämtades in från brevlådan och han öppnade och såg vad det var: "Mamma, vilken tur att vi fick smörj av brevbäraren". Jag fick mig ett gott skratt och faktiskt väldigt bra smörj också :)
Pontus kommentar när paketet hämtades in från brevlådan och han öppnade och såg vad det var: "Mamma, vilken tur att vi fick smörj av brevbäraren". Jag fick mig ett gott skratt och faktiskt väldigt bra smörj också :)
Läkare
Idag ska Pontus till öronläkaren för att kolla så rören sköter sig, hittills har de krånglat en del, men när han fick nya badproppar så har det fungerat utmärkt. Han tycker mest att det är spännande nu, innan var det ganska tufft, men nu har öronläkaren en tv-monitor som man kan titta på och se hur det ser ut inne i örat, så nu kan det jämföras med att gå på bio :)
Har fått reda på att Pontus vanliga läkare som vi träffar väldigt ofta tyvärr är sjukskriven väldigt länge. Vi vet inte vad som har hänt honom, men det känns jobbigt att inte ha honom att vända sig till. Vet att det finns en ersättande läkare, men eftersom sjukdomen är så ovanlig så kändes det bra att ha en specialist som alltid fanns där när man hade funderingar. Lite naivt har jag tänkt att läkare aldrig blir sjuka, men tyvärr så hinner livet ikapp mig...
Vi har nu blivit inbjudna till två uppföljningssamtal med den gruppen för föräldrar med barn som har PCD och CF. Det ska bli spännande att träffas igen och diskutera hur det har gått för alla. Fanns lite olösta frågor sist, så det ska bli kul.
Idag var det skrapning av rutor som gällde, underbart höstväder och Moa har hittat sin kusins vinterkängor som hon stolpar runt i med glädje, äntligen har vi kunnat lägga undan foppatofflorna! Tänk att oktober nästan är slut, jag hann inte ens komma in i månaden innan den är förbi....dags att fokusera och ta det lugnt i ett par dagar kanske?!
Har fått reda på att Pontus vanliga läkare som vi träffar väldigt ofta tyvärr är sjukskriven väldigt länge. Vi vet inte vad som har hänt honom, men det känns jobbigt att inte ha honom att vända sig till. Vet att det finns en ersättande läkare, men eftersom sjukdomen är så ovanlig så kändes det bra att ha en specialist som alltid fanns där när man hade funderingar. Lite naivt har jag tänkt att läkare aldrig blir sjuka, men tyvärr så hinner livet ikapp mig...
Vi har nu blivit inbjudna till två uppföljningssamtal med den gruppen för föräldrar med barn som har PCD och CF. Det ska bli spännande att träffas igen och diskutera hur det har gått för alla. Fanns lite olösta frågor sist, så det ska bli kul.
Idag var det skrapning av rutor som gällde, underbart höstväder och Moa har hittat sin kusins vinterkängor som hon stolpar runt i med glädje, äntligen har vi kunnat lägga undan foppatofflorna! Tänk att oktober nästan är slut, jag hann inte ens komma in i månaden innan den är förbi....dags att fokusera och ta det lugnt i ett par dagar kanske?!
Förra helgen i Dalsland
Härliga dag
Löven sopas bort, solen strålar och vi njuter. Efter en halvtimmes gungande blir händerna kalla, vi går in, äter våfflor med hemmagjord hallon/björnbärssylt och dricker varm choklad med Pontusvispad grädde. Ikväll är det kalas för farmor som precis fyllt 55 år. Hörde ett samtal mellan Pontus och ett av grannbarnen där de diskuterade farmors ålder kontra hans pappa och gammelmormor. Pappan skulle fylla 50 år, men gammelmormor var 86 år och snart skulle hon bli 90 år, sedan skulle hon bli 100 år och sedan dör man. Känns bra att vår farmor fyller 55 år!
Underbara älskade andas fortfarande
Igår hade vi vår lediga dag, jag och mina barn. När Moa sov passade jag och Pontus på att vara utomhus och göra lite sjukgymnastik. Hans inhalator gick sönder dagen innan vi åkte till Turkiet, så nu inhalerar han med sin gamla och den ger inte alls samma effekt, så därför får vi fokusera lite extra på gymnastiken så allt slem hostas upp. Vi satte igång med att hoppa långhopprep, någonting som Pontus blivit väldigt bra på och då slipper ju hans lata mamma att springa själv :) Hostan kom med en gång och det kändes väldigt bra att kan lyckades få upp slemmet. Mitt i hoppandet blev Pontus allvarlig:
-Mamma, jag önskar att jag kunde sluta hosta som ni....och inte ta några mediciner.
(Paus)
-Ja, det önskar jag också, men det är ju så Pontus att vissa människor är sjuka på olika sätt och då måste man ta sina mediciner. Du har fått en sjukdom som gör att du måste ta medicinerna under hela ditt liv.
-Men inte när jag dör, för då kan man inte göra det.
-Näe, men det ska du väl inte göra än va?
-Nä, det kan man inte när man är liten.
-Jo, det kan man faktiskt, om man får en jättefarlig sjukdom, så kan man dö.
-Om man slutar att andas, då dör man.
-Ja, det stämmer.
-Men jag andas fortfarande.
-Ja, det gör du.
-Okej, då fortsätter vi att hoppa. Räkna ABC!
Livets största frågor....så svårt att förklara när man själv inte kan eller vill förstå. Ofta ställer man frågan Varför? Gener hit och dit, det känns ändå inte som att det går att begripa, Pontus min tappra lilla soldat, det finns säkert en mening med din sjukdom, du om någon kan hantera den, men att skylla på att livet inte alltid är rättvist känns förbannat svårt!
-Mamma, jag önskar att jag kunde sluta hosta som ni....och inte ta några mediciner.
(Paus)
-Ja, det önskar jag också, men det är ju så Pontus att vissa människor är sjuka på olika sätt och då måste man ta sina mediciner. Du har fått en sjukdom som gör att du måste ta medicinerna under hela ditt liv.
-Men inte när jag dör, för då kan man inte göra det.
-Näe, men det ska du väl inte göra än va?
-Nä, det kan man inte när man är liten.
-Jo, det kan man faktiskt, om man får en jättefarlig sjukdom, så kan man dö.
-Om man slutar att andas, då dör man.
-Ja, det stämmer.
-Men jag andas fortfarande.
-Ja, det gör du.
-Okej, då fortsätter vi att hoppa. Räkna ABC!
Livets största frågor....så svårt att förklara när man själv inte kan eller vill förstå. Ofta ställer man frågan Varför? Gener hit och dit, det känns ändå inte som att det går att begripa, Pontus min tappra lilla soldat, det finns säkert en mening med din sjukdom, du om någon kan hantera den, men att skylla på att livet inte alltid är rättvist känns förbannat svårt!
Höst
Njutit av dagens färger och solens strålar. Jag blir alldeles till mig av att se alla löven byta skepnad, tyvärr är det svårt att fånga bild, speciellt om man inga batterier har i kameran (ett vanligt fenomen vad gäller elektorniska prylar hemma hos mig).
Vi passade på att röja lite i trädgården på eftermiddagen, barnen tvättade bord och stolar...och byxor och skor och tröjor och.....tja, det blev blött kan man säga! Jag rensade ogräs och tog in krukor, tog in några omogna tomater och jordgubbar i hopp om att de ska bli röda inomhus istället.
Det hela avslutades med en härligt mustig köttfärssoppa, två slumrande barn, en man som är på möte och egentid framför den oumbärliga datorn som står stand-by jämt och ständigt!
Vi passade på att röja lite i trädgården på eftermiddagen, barnen tvättade bord och stolar...och byxor och skor och tröjor och.....tja, det blev blött kan man säga! Jag rensade ogräs och tog in krukor, tog in några omogna tomater och jordgubbar i hopp om att de ska bli röda inomhus istället.
Det hela avslutades med en härligt mustig köttfärssoppa, två slumrande barn, en man som är på möte och egentid framför den oumbärliga datorn som står stand-by jämt och ständigt!
Turkiet i bilder
Utsikt från balkongen
Turkiet
Åh, inatt kom vi hem från en underbar resa till Alanya i Turkiet. Min mamma, min mormor, och så min egen lilla familj. Kändes så skönt att barnen höll sig relativt friska, så vi kan ersätta Thailandsresans lite tråkiga sjukhusminnen med denna resan. Hotellet låg precis vid havet så både jag, Andreas och barnen låg i vattnet i stort sett hela dagarna. Det var superskönt och varmt! En dag var det lite större vågor, men Pontus njöt som en tok och slängde sig i vågorna och sköljdes med upp på stranden. Maten var superbra och vi upptäckte många små trevliga restauranger.
Nu är det tillbaka till verkligheten som gäller, barnen är svintrötta efter nattens resa så de sover som små grisar. Idag ska vi hinna med ett besök hos Pontus sjukgymnast, handla och åka till scoutgården på Bäverscoutmöte, om barnen orkar det. Imorgon är det arbete igen som gäller, men Andreas körde på stenhårt och gav sig iväg till sitt jobb 2 timmar efter att vi kommit hem.
Nu är det tillbaka till verkligheten som gäller, barnen är svintrötta efter nattens resa så de sover som små grisar. Idag ska vi hinna med ett besök hos Pontus sjukgymnast, handla och åka till scoutgården på Bäverscoutmöte, om barnen orkar det. Imorgon är det arbete igen som gäller, men Andreas körde på stenhårt och gav sig iväg till sitt jobb 2 timmar efter att vi kommit hem.
Flytande
Jippi, jag håller mig fortfarande flytande trots en hektisk dag igår. Allting gick precis som jag hoppats och jag kunde t.o.m unna mig en liten stund i soffan när kvällen kom. Har fastnat för "Halv åtta hos mig" och följer det med spänning :) Tur att vi har en inspelningsbar DVD så jag inte missar ett enda gott recept.
Idag är det dags för andra mötet med Bäverscouterna, supermysigt! Familjeaktivitet på hög nivå, får se hur minstingen tacklar det hela, men Pontus ser fram emot det iallafall. Han kommer tycka det är supertrist när det väl är hans tur att börja på riktigt...men lever man i nuet så struntar man i det!
Idag var första gången som Moa inte gav ifrån sig ett ljud när jag lämnade henne på förskolan, hon såg ut som att hon nästan hade tänkt vinka till mig.... Känns så bra!!!
Idag är det dags för andra mötet med Bäverscouterna, supermysigt! Familjeaktivitet på hög nivå, får se hur minstingen tacklar det hela, men Pontus ser fram emot det iallafall. Han kommer tycka det är supertrist när det väl är hans tur att börja på riktigt...men lever man i nuet så struntar man i det!
Idag var första gången som Moa inte gav ifrån sig ett ljud när jag lämnade henne på förskolan, hon såg ut som att hon nästan hade tänkt vinka till mig.... Känns så bra!!!
Helg
Helgen startade med filmvising för två av våra vänner. Vi såg "Änglar och demoner" och åt tacos som sig bör på fredagar. Filmen var väldigt bra, men det kändes som att det var evigheter sedan jag och Andreas såg på film. Tack vare Lovefilm.se så kunde vi även se på Mamma Mia, men musikalen vinner med hästlängder.
Lördagen fixade vi i hallen, så nu är garderoberna helt klara...ja, faktiskt hela hallen är färdig. Vi höll inte tiden riktigt som vi tänk, men nu har vi en ny semester som väntar, så helt fel ute var vi inte ändå :) Huvudsaken är iallafall att hallen är KLAR och vi är väldigt nöjda. Nu väntar vi ett litet tag innan vi går in i nästa stora projekt. Sedan åkte vi till Liseberg tillsammans med min familj. Pontus och Morfar åkte massa grejer och jag och Mormor spelade....turgumman vann en hel del, men jag vann inte nåt, som vanligt. Det var en härlig dag med uppehåll under hela Lisebergsvistelsen. Åh, vad kul det var att få träffa lillasyster och R också, känns som att vi nästan aldrig ses nu för tiden och då bor vi ändå ganska nära varandra
I söndags var kalas för Pontus del, tänk vad snabbt två timmar går när man är hemma själv... sedan åkte vi och röstade innan vi avnjöt av god fiskgratäng! Ännu ett konstaterande av att helgen går alldeles för fort!
Veckan som kommer är fullspäckad med kvällmöten och annat så nu gäller det bara att hålla sig ovanför vattenytan. Idag började jag jobba klockan 6.30, sedan ska jag direkt till barnens förskola och arbeta där till 17.30. Klockan 18.00 ska jag sedan på styrelsemöte på scoutgården, så idag blir en tuff dag, men ändå rolig hoppas jag!
Lördagen fixade vi i hallen, så nu är garderoberna helt klara...ja, faktiskt hela hallen är färdig. Vi höll inte tiden riktigt som vi tänk, men nu har vi en ny semester som väntar, så helt fel ute var vi inte ändå :) Huvudsaken är iallafall att hallen är KLAR och vi är väldigt nöjda. Nu väntar vi ett litet tag innan vi går in i nästa stora projekt. Sedan åkte vi till Liseberg tillsammans med min familj. Pontus och Morfar åkte massa grejer och jag och Mormor spelade....turgumman vann en hel del, men jag vann inte nåt, som vanligt. Det var en härlig dag med uppehåll under hela Lisebergsvistelsen. Åh, vad kul det var att få träffa lillasyster och R också, känns som att vi nästan aldrig ses nu för tiden och då bor vi ändå ganska nära varandra
I söndags var kalas för Pontus del, tänk vad snabbt två timmar går när man är hemma själv... sedan åkte vi och röstade innan vi avnjöt av god fiskgratäng! Ännu ett konstaterande av att helgen går alldeles för fort!
Veckan som kommer är fullspäckad med kvällmöten och annat så nu gäller det bara att hålla sig ovanför vattenytan. Idag började jag jobba klockan 6.30, sedan ska jag direkt till barnens förskola och arbeta där till 17.30. Klockan 18.00 ska jag sedan på styrelsemöte på scoutgården, så idag blir en tuff dag, men ändå rolig hoppas jag!
