Moas (o)tur

Då var karusellen igång då....nu ligger Moa med hosta och 39,7 graders feber. Känner vi igen detta eller?! Igår kom Pontus och Andreas hem runt halv elva efter att ha blivit omplåstrade på akuten. Dock är det så ineffektivt där så det liknar ingenting. Sköterskorna som kom först tejpade såret och sedan var det bara väntan i flera timmar på läkaren som enbart ställde frågor om trafikolyckan som det klassades som och sedan bad några sköterskor att ta bort tejpen igen för att någon minut senare göra om allting igen. Krävs väl inget MensaIQ för att fatta att flera av dessa moment säkert skulle kunna effektiviseras något, samt strunta i att göra samma sak fler gånger - det blir färre patienter som sitter och väntar och kötiderna förkortas garanterat.

Idag kunde Pontus fortfarande inte äta någonting som skulle tuggas, så båda barnen fick vara hemma med en ganska sliten och medtagen mamma. Tur att hon har en man som kom hem tidigt eftersom han hade sin familj i åtanke. Vi har så gott jag har orkat slängt vattenballonger på varandra och njutit lite av solen. Moa har varit ovanligt gnällig och det visade ju sig med all rätt när termometern bara steg på eftermiddagen, så nu vet vi vad vi har att vänta om samma öde skall gå henne tillmötes som med mig. Håller tummarna allt vad jag har för att Pontus klarar sig ifrån detta hemska virus med tanke på hans grundsjukdom - jag vågar inte ens tänka på hur resultatet av det kan bli.

En olycka kommer ofta i tre, så nu har vi räknat klart tror jag! 1-2-3

Pontus (o)tur

Nu när jag äntligen börjar känna mig lite bättre så åker Pontus på nästa grej. En vanlig liten cykeltur ledde till ett besök på akuten. Han har ju cyklat själv sedan han var 4 år på sin tvåhjuling, utan problem, några skrubbisar hit och dit, men oftast inget allvarligt. Idag däremot så lyckas han på något vis hamna med hakan i asfalten, varpå han drar på sig ett ganska djupt jack i hakan. Vi försökte att tejpa ihop det här hemma liggandes på badrumsgolvet räknandes till....ja, så långt vi kunde i stort sett för att han inte skulle skrika helt hysteriskt, vilket han som så många andra barn gör när de ser blod. Då det tog lite tid och musten gick ur oss helt beslutade vi oss för att gynna det gyllene M:et idag och Pontus ville gärna åka med och handla. När de kom hem stortjöt han sa att vi skulle spara allting tills imorgon. Han kunde inte äta för det gjorde för ont i kinden på något vis, vi försökte på alla sätt, men det gick inte utan stora tårar, "varma stora tårar" som han så fint utryckte sig. När vi sedan såg att tejpen lossnade och det fortsatte att blöda så konstaterade vi att vi kanske skall låta någon mera kunnig titta på det hela, framförallt så att det kan få en chans att läka ihop fint. Pontus har redan fullt med ärr i ansiktet som vi tyvär inte tänkte på att de kanske skulle kollats upp innan det var för sent. Ett runt litet blått som han fick på kinden då han var 1,5 år gammal och snubblade med en blyertspenna som for in i kinden. Detta kommer alltid att finnas som ett minne av vår bröllopsresa till Jiingijamborii i Skåne då vi såg kungen, dock är det ganska vanprydande.

Så här sitter jag och hoppas att det går bra för mina killar nu!

Sjuk

Näe, nu har jag varit dålig i över en vecka och trisstessen börjar göra sig påmind ordentligt. Jag har sett husets alla väggar nu, det räcker. Började när vi kom hem ifrån Dalsland efter förra helgen långa ledighet som kantades av sol och värme. Vi åkte ut med båten till en härlig liten ö i Stora Lee och badade för första gången i år, vilket måste vara rekord eftersom man annars inte brukar kunna bada i denna kalla sjö ens på högsommaren. En dag tog vi kanoten och paddlade i Norge en sväng. Vi åt lunch som vi lagade på stormkök - sill och potatis och njöt av en härlig dag med bara familjen.
 Iallafall, jag började hosta lite smått när vi kom hem, men tänkte att det går säkert över. Näe då, det bara eskalerade och på onsdagen fick jag gå hem tidigare ifrån jobbet och insåg då att jag hade feber. Jag låg helt spak till sängs till på lördag morgon, då jag testade att ta en dusch och sedan stapplade jag mig iväg på ett dop/bröllop, men jag satt ner hela tiden och mådde inte alls bra. Söndagen kändes också som att jag orkade litegrann, men sedan på kvällen kom febern igen. Jag ringde då läkaren på måndagen och det visade sig att sänkan var lite hög, men inte tillräckligt, så det blev hostmedicin och sjukskrivning tills på fredag. Nu känner jag att hostan ger med sig litelitegrann, men istället börjar jag få ont i halsen. Jag har haft träningsvärk i magen pga. allt hostande och en väldigt omtänksam liten dotter som kommer med vatten och vill att jag skall spotta ut mitt slem i hennes hand, precis som vi gör med Pontus när han övar på sina spottprov.

Jag har precis skrivit ihop en text till RFCF-s tidning om min upplevelse av detta med hostan, för det slår mig att detta är vardagsmat för Pontus, medan en annan faller ihop totalt. Jag vet att mitt virus kommer att lämna kroppen, även om jag har svårt att tro det just nu, men Pontus kommer ju alltid att få leva med sin hosta och han kanske ständigt går omkring med träningsvärk i magen :)

Nu börjar iallafall orken att hitta tillbaka, för jag har varit så slö så jag har verkligen inte orkat någonting, vilket gör mig frustrerad, när jag har så mycket som brinner inom mig.

Sommarfest

Har precis varit på sommarfest på barnens förskola. De sjöng bedårande och efteråt var det poängpromenad, korv och tårtkalas. Jag bakade en tårta igår när jag var hemma och vabade med Moa som hade feber, mumsig med jordgubbar på, kändes väldigt somrigt och härligt. Pontus shakade loss ordentligt och var en riktig pajas framme på scenen, medan Moa höll sig lugnt sittande och tittade sig mest omkring. Snacka om ombytta roller, ingen fattade vad som tagit åt Pontus, men han har börjat att spexa mer och mer just nu. 


Tidsbrist

Har nog haft flera inlägg med denna rubrik tidigare, men tyvärr är det ofta så just nu. Småbarn, jobb, ideell fritid, man och mig själv någonstans mitt i alltihop. Våren är här och jag är kär i livet just nu och försöker få så mycket gjort som möjligt, vilket jag lyckas med, men då får skrivandet tyvärr lida.

Helgen kantades av Super Mario, då vi var på läger i regnet. Kanonhärlig helg med många roliga världar att klara av. Min värld bestod dock mest av att baka bröd och kakor. När vi la oss i tältet på lördagskvällen lät det som om någon poppade popcorn på taket pga. alla regndroppar som smattrade. Helgen kantades av en del regn, men när man är ute hela tiden så inser man att det faktiskt inte regnar hela tiden utan glädjs även åt de uppehållen som är. Ska kolla med Super Mario him self om jag får använda en snygg bild på honom här.

I veckan var jag och Andreas på bio på tumanhand, vi såg "Hur många lingon finns det i världen", mycket fin film, speciellt efter att ha hört Pär Johanssons sommarprat på radion i somras, där man fick hela bakgrunden till filmen. Jag hann även med ett mysigt restaurangbesök med tanterna på Manana, mmm, supergott och trevligt. Tapas är verkligen fantastiskt och det blir garanterat fler besök där. Så skönt att komma ifrån verkligheten en stund och bara få rå om sig själv. Händer dock väldigt sällan, så jag visste inte ens vart min buss gick ifrån och kände mig som en riktig bonde i stan, är samtidigt glad att man slipper åka in till stan så ofta för det känns inte som mitt rätta element.
 
Förra helgen stod Liseberg i blom, jag var där på möhippa på lördagen och på söndagen åkte vi dit hela familjen och lät Pontus åka så mycket han ville. Vi hade uppehåll från regn under nästan hela dagen, men de sista timmarna på kvällen kom det världens skurar, vilket gjorde att köerna försvann helt. Pontus och Andreas satt i Rabalder utan att gå ur under flera åkningar. En lycklig, men trött och blöt kille fick äntligen sitt efterlängtade besök till Liseberg!

Turgubbe, cyklar och fogsvans

Idag har Andreas varit på elfackmässan hela dagen och kvällen, så jag har skött hushåll, scouting och barn helt själv. Lite småtrött satt jag i soffan och internetade när maken kommer hem och har vunnit en I-pad, bara så där. De senaste gångerna han varit iväg på konstiga jobbgrejer så har han vunnit både inspelningsbar DVD och en TV och nu en I-pad! Vi som inte alls brukar fokusera på IT-grejer...känns superkul och framförallt kommer Pontus att bli lyrisk när han inser att han kan spela Angry Birds på en större skärm.

Igår tog vi cyklarna och trampade iväg till platsen där skogsbranden ägde rum i helgen. Det var svart och luktade fortfarande väldigt mycket rök. Sedan begav vi oss till Kåsjön där barnen badade fötterna och vi grillade hamburgare, super mysigt. En kille stod högst upp i hopptornet på 10:an väldigt länge och tvekade, men sedan klättrade en man upp till honom och gav ett par ord på vägen och svisch så hoppade han....sedan fortsatte han att hoppa flera gånger, ner i det kalla vattnet, allra högst uppifrån....brrr....vågat! Moa ville gärna up i tornet hon också, men där satte vi stop, hon får allt vänta några år till.

Mysläggning med Pontus idag, där han verkligen gosade in sig runt mig och deklarerade sin kärlek!

Moas största passion just nu är att gå åt det hållet där det finns gungor, gunga, gunga, gunga...det lockar henne hela tiden. Tråkigt nog upptäckte jag att någon glömt en fogsvans (såg) vid vår närmsta lekplats häromdagen, så det känns inte helt kul att låta henne gå dit utan att man själv följer med. Sågen blev dock omhändertagen och ligger i vårt garage, i väntan på att någon saknar den eller att återvinningen vill ta sig an den.

Skogsbrand

Gårdagen blev inte riktigt som vi tänkt då vi efter Pontus varit på kalas på lek -och buslandet begav oss ut i skogen för att stå på en kontroll i en scouttävling. Vi hade precis kommit fram och barnen och Andreas tagit en fika då en kille kom springade ut ifrån skogen och ropade att det brann. Jag trodde honom inte först, men insåg sedan allvaret och ropade på några andra ledare. Vi sprang upp emot skogen och möttes av flera chockade scouter som sprang emot oss. Andreas och några andra ledare fortsatte upp mot branden och insåg att det gällde att handla snabbt, 112 ringdes och Andreas sprang som en tok för att möta brandbilarna som kom ca 2 kilometer därifrån. Jag tog mig an de chockade barnen, gav dem att dricka och la dem ner på ett liggunderlag och pratade lugnt. 

Andreas och några andra ledare fick hjälpa till att bära slang och släcka elden, de kämpade hårt och elden spred sig flera hundra kvadratmeter. Brandbilar ifrån ca 4 stationer var på plats och en polishelikopter cirkulerade runt hela tiden för att kolla omfattningen av branden, som var stor.

När min tappra man tillslut kom ut ifrån skogen så luktade han enorma mängder rök och svett, var smutsig och sönderriven, hade trasiga byxor och lerdränkta skor, men mycket nöjd med sin insats.

Vi agerade precis rätt när det väl gällde, alla tog sin plats och gjorde det som den var bra på och tack vare vår scoutbakgrund så kände man sig ganska säker på hur man skulle gå tillväga vid en nödsituation.

Det var mängder med olika sorters brandbilar överallt i skogarna och Pontus legobrandstation var ingenting emot detta, många tankar som florerar just nu, men samtidigt så skönt att ha fått vara med som en samhällsinsats.

Kontentan av detta - det är snustorrt ute så var försiktig med elden. En olycka händer så lätt.

 




Brandmän brukar ju vara rätt läckra, men min man slår väl ändå allt!

http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.620523-skogsbrand-i-partille-svarslackt

Baka med flugor

Idag har vi vår lediga dag och den har uppmärksammats med bak i olika slag. Morotsbröd med surdegskultur som jag fått av svärmor, kärleksmums och blå playdoo. Köket ser ut som ett bombnedslag, så nu skall dammsugaren få visa vad den går för också.

Helgen kantas av kalas för Pontus del och en sväng i skogen på en kontroll i en scouttävling, så nu hoppas jag på fint väder. 

Någon som vet vad man gör åt hundratals flugor som ockuperar ens vardagsrum? De måste hållt sig gömda i väggarna under vintern och nu kläckts eller nåt, de syns ganska bra mot våra vita väggar och därför vill jag inte smascha dem med flygsmällan för då lär det ju bli fläckar som minnen efter dessa djur istället. Men man får lite känslan av en lagård när man kommer in i vardagsrummet, dock inte samma lukt som tur är, men synen av flugorna är densamma.

Övertänkt

Så, eftersom så många funderat kring mina jobbfunderingar så kanske jag skall meddela vad jag själv kommit fram till. Jag sökte nämligen en tjänst i kommunen på heltid, vilket jag inte haft tidigare och fick frågan av min chef om jag ville stanna kvar på min nuvarande arbetsplats eller om jag ville ha en tjänst på något annat ställe i kommunen. Detta var min stora fundering och jag kom fram till att jag stannar kvar där jag är, på ungefär samma procent som tidigare, eftersom man har rätt att gå ner från en heltid när man har småbarn, men nu finns ändå chansen att arbeta heltid om jag skulle vilja det någon gång. Jag söker ständigt utmaningar och därför tog det mig lite tid att fundera kring om jag ville utmana mig själv i att komma till en ny arbetsplats eller inte, men det blir skönt att stanna kvar och utvecklas där jag är just nu istället.

Usch, veckan har varit kantad av kvällmöten (som vanligt börjar det kännas som) och det där hjulet som bara snurrar på går fortare än vanligt. Nu är maken iväg och jag ska njuta av en kopp avsvalnat te helt i min egen värld, för barnen har jag lyckats få i säng, trots att det var svårt att få upp dem ur badkaret där de lekte att de var tomtar med skum över hela kroppen.

Tjuvlyssnade lite på Moa när hon satt och lekte för sig själv: - Mamma, äckar mig....(mamma älskar mig)
Lite berörd blir man allt i modershjärtat.

Senaste modet

Moa ville så hemskt gärna åka och bada i sin nya baddräkt, snabbt rusade hon ut med den utanpå klänningen, foppa-tofflor på fel fot och en tub på huvudet....underbara unge!

Varberg

I helgen tog vi en spontantur med husvagnen till Varberg. Bodde på Getteröns camping och njöt av det ljuva campinglivet :) Fredagen blev det sedvanligt tacomys och på lördagen cyklade vi in till Varbergs stad, 5 km, grymt imponerad av Pontus som klarade av att cykla hela vägen helt själv på två hjul, plus vägen hem. En sammanlagd sträcka på över en mil och då ville han cykla mera när vi kom tillbaka till campingen. Moa hade också kul där hon satt i sin cykelstol och killade mig på ryggen. I Varberg blev det en härlig cykeltur längs med havet, lite cykeluppvisning (inte av oss då utan av två enhjulingscyklister), marknad och trevli´g lunch med ett glas rosé i värmen. Väl framme på campingen spelade vi minigolf och grillade.

På söndagen begav vi oss till en stor fårfarm som låg nära Ullared, där vi fick se 500 får som precis hade fått lamm, så det bääades ordentligt. En liten picknick bland vitsipporna fick avsluta naturupplevelserna denna helg för för sedan begav sig familjen in i shoppingparadiset Gekås. Många, många tusenlappar och fyra timmar senare var det äntligen dags för en trött familj att ta sig hemåt med många härliga minnen och kassar i bagaget. Helgen kändes lång och som en liten minisemester, trots att vi bara var borta från fredag - söndag.

Nu har jag ett jobbigt beslut att fatta fram tills imorgon, vad gäller min jobbsituation, så det är dags att börja fundera ordentligt!

Finaste påskkäringen och gubben



GLAD PÅSK!

Kalas

Helgen var full av kalas. Först min syster på fredagen, vi passade då på att skämta lite med henne eftersom det var 1 april. Hon som älskar paket i alla former och även innehållen såklart, fick ett tomt paket med en lapp där det stod "april, april, din summa sill...". Ville inte riktigt visa sin besvikelse över detta, men det lyste tydligt igenom och vi skrattade gott. Efter en stund tog vi så fram de riktiga paketen och hon blev överlycklig. Pontus och min syster verkar ha samma smak, för det var han som valde.

På lördagen hade vi barnkalas på scoutgården. Vi var utomhus under hela kalaset och stekte kebab på murrikka, grillade marschmallows och poppade popcorn över öppen eld. Även en skattjakt och lite lekar hanns med och Pontus var väldigt nöjd och trött efteråt.



På söndagen var det dags för vuxenkalas och Pontus trodde att han hamnat i himmelriket - så mycket presenter! "Mamma, jag blir inte klok" var hans kommentar när han öppnade ett paket med en hel brandmansstation i lego. Vattenbana, kick-board, skateboard, kläder, spel, vattenballonger, såpbubblor och böcker kantade en 5-årings önskelista och allting gick i uppfyllelse. Nu tror min son att man alltid får allting som man skriver på sin önskelista, så ärade gäster, vänta bara till nästa år :) Vi åt paj och Pontus skrev själv på lappar vilken paj som var vilken och till efterrätt var det blåbärsmoussetårta, som blev väldigt mastig men god. Andreas fick med sig resterna till jobbet och den gjorde succé. Recept finns på http://kalasgott.com/recept/blabarsmoussetarta/



Veckorna rullar på i ransande takt, så därav denna sporadiska uppdatering. Jag har mycket att göra nu inför Badkarsrallyt i Säveån som går den 16 april, kom gärna dit och stötta lagen som tävlar, det lär bli kalla dopp. www.gbgscout.se/porthalla

5 år sedan

Idag är det 5 år sedan jag och Andreas åkte in till Östra sjukhuset klockan 10.30 och 12.35 såg Pontus världens ljus för första gången. Jag ska inte säga att jag minns det som igår, för det gör jag inte, men att det redan gått 5 år, är svårt att fatta. Nu väntar flera kompisar barn och även om man hört det otaliga gånger, så njut! Ta vara på småbarns åren, de går inte i repris - det gör väl iochförsig inga år, men som vuxen händer det inte så mycket som det gör under ett barns första år. Idag har vi firat med sång, glass och presenter i sängen. Vi åt baklänges som Pontus så länge velat göra. Efterrätten först och maten sedan. På kvällen avslutade vi med att sjunga igen och äta marängswisch och jordgubbar som säkert var genmanipulerade från Spanien, gigantiska!





Igår kom vi hem efter en underbar resa i Idrefjäll. Blandat väder, med två dagars riktigt härlig sol och lite regn, snö och mycket blåst på slutet. Vi har dock kunnat åka skidor varje dag, så det är synd att klaga, men tyvärr satte blåsten lite stopp för vissa liftar. Pontus stod på som ett jehu i backarna och Moa levde på sin envishet, så även hon har åkt skidor varje dag. Genom bolibompadraken och nerför backen, upp på rullbandet och genom draken igen, om och och om igen. Det blir nog en riktig skidåkare av henne någon gång också. Mina skidor var kanon, underbara att åka på och det kändes härligt att kunna göra ett lappkast utan att bryta benen:)
Vi bodde i en supemysig stuga tillsammans med min mamma, svärmor, svärfar, svåger, svägerska och deras barn. Stugan låg precis vid en backe, så det var bara att knäppa på sig skidorna och ge sig ut. På kvällarna badade vi bastu, spelade spel och var på afterski någon kväll. Jag och svägerskan tog med oss barnen och gick på Longkalsong -en barnshow med sjörövartema, mycket kul. Moa har njutit i fulla drag och man märker att hennes ordförråd är överfullt, hon pratar mest hela tiden och älskar när alla lyssnar på hennes monologer.




Igår när vi kom hem var det dags för earth hour, så klockan 20.30 släckte vi ner hela huset och smög omkring med fotogenlykta, mysigt, men samtidigt blir man väldigt medveten om vad lamporna gör. Jag är annars noga med att släcka när jag går ut ur ett rum, men nu blev det så tydligt att man inte ser någonting när man inte ens har fönsterlamporna tända. Nyttigt och bra, borde infalla fler gånger per år och framförallt borde ALLA tänka på detta!

Barnkalas

Nu är det bestämt och förankrat hos hela familjen att det blir barnkalas. Hela förskoleavdelningen plus utvalda kompisar kommer att bli bjudna. Idag har inbjudningskorten hastigt blivit tillverkade, tack älskade J för att du tänkte på mitt kreativa intresse en gång för länge sedan och skänkte mig ett rosa kuvert fullt med skumgummidjur, de har nu blivit en del av barnkalasinbjudningskort.....trodde jag aldrig när jag såg dem!



Pontus har själv skrivit barnen namn på kuvert och Andreas har kommit med glada tillrop. Idag har jag varit på kvällsmöte med jobbet och Andreas och barnen på scoutmöte, så därav detta hastiga tillverkande. Tiden räcker helt enkelt inte till när man är upptagen både på dag - och kvällstid. Igår var det styrelsemöte och i måndags simskola, så varför stanna upp och tänka efter när tåget redan skenar?!

Skidor

Hjälp, vi fick oss ett ryck när vi var på Allum i söndags och skulle inhandla presenter. Slalomskidorna var på utförsäljning, 50%, vem kan motstå detta?! Inte vi, som är så impulsiva man kan bli. Vi kom mycket riktigt därifrån med varsitt nytt par skidor för en summa på 6000 kronor.... Mina är dessutom för avancerade åkare, så jag skulle ha lite att utvecklas i, vilket skall bli oerhört spännande. Supernervös inför premiären, men även min man intygade att jag faktiskt är bättre på att åka än vad jag tror så nu blir det väl upp till bevis. Fick även kånka runt på tre stora kuddar till soffan, men det var betydligt enklare och billigare än att köpa en ny soffa, så det var mödan värt helt klart. Kanon dessutom att vi köpte dem på Hemtex med ett presentkort från i julas. Nu är det vårfint i vardagsrummet!

Snart är det 5-års dags, jisses vad fort tiden går, största frågan för familjen är: Barnkalasets vara eller inte vara? Vi får grunna vidare på detta under veckan och se vart det slutar.

Blöjor o böcker

Skulle gå och lägga Moa och eftersom hon kissat på sig inatt, plus någon natt före det, så pratade jag och Andreas om att hon kanske skulle ha blöja på sig så slipper vi att sängen blir genomvåt. När vi kom upp så hade Moa hört vad vi pratat om och gick direkt fram till skåpet med de sista blöjorna i, tog på sig en Up´n go blöja och gick några steg, som en riktig hjulbening, kände efter på blöjan och tog några hjulbenta steg till, kände efter och kollade på mig. Jag frågade om det kändes konstigt och om hon ville ha sina trosor istället och mycket riktigt, det ville hon. Hon har nu inte haft blöja sedan slutet av julhelgen och det verkar ju inte som att det är läge att ta på nån heller, nu har hon ju testat på eget bevåg.

Väl framme i sängen så har det hittills bara varit "knacka på" -boken som fungerat som godnattsaga, hon får alltid välja själv och det slår aldrig fel. Till föräldrarnas stora glädje fick hon två nya böcker när hon fyllde 2 år, "ut och gå" och "varför då?", alla skrivna av Anna-Clara Tidholm för små barn. De låter nästan exakt likadana och är oerhört enformiga, men Moa älskar dem. Tack älskade mamma för att vi nu har tre böcker som vi lärt oss utan och innan, jag vet ju vem hon har att brås på. Vad sägs om "Petter och hans fyra getter" och "Pojken och hans ulliga får". Du har ju "Örjan, den flygrädda örnen" att falla tillbaka på, så Moa brås nog på både dig och mig.

Idag var det besök hos Pontus sjukgymnastik på morgonen, maken till motorisk duktig son får man leta efter. Han körde järnet med sjukgymnasten, som snällt fick krypa under stolar, slå kullerbyttor och springa uppför en rutschkana. Även Moa var med och hon passade på att gymnastisera hon också. "Moa hoppa matta", "Potsu hoppa matta", "Farfar bada", "Farfar Maji åj" (Farfar och Malin fyller år), standard fraser hos henne just nu. Sååå roligt när orden börjat att flöda.

Lekplatser

Saknar en riktigt bra och rolig lekplats i Partille, förutsättningarna finns verkligen vid Slätten, men det verkar int som att det pririteras riktigt tyvärr. Därför styrde vi kosan till Lerum och Aludden igår i det fina vårvädret. Där finns något för alla åldrar och vi hade superkul.





På kvällen var det 40-års fest, så M och R kom för att passa barnen. De lyxade till det med massa godis, tacos (som vi förberett), filmer och mys. Allting hade gått jättebra, fram till att R åkte och hämtade oss, så passade Moa på att skrämma livet ur M genom att ramla ur sin säng. Detta har inte hänt någon gång på de två veckor som hon sovit i en stor säng utan spjälor, så någon gång skall väl vara den första. R blev inbjuden på festen, så vi blev ganska sena hem, men det var en härlig tillställning med mycket folk, god mat och dryck och framförallt en 40-åring som verkligen har barnasinnet kvar.

Idag ser vi fram emot ännu en härlig dag i solen, cyklarna ska smörjas och garaget rensas.

Surdeg

Idag har jag bakat mitt första surdegsbröd någonsin, men troligtvis inte det sista. Fick en liten påse med surdegskultur från min svärmor som jag nu fixat iordning och det kommer räcka till flera bröd, så nu är det bara fantasin som sätter gränser. Ett mål med det här året har varit, och är, att jag ska lära mig att göra riktigt goda, saftiga grova/mörka bröd. Idag blev det ett Schweiziskt lantbröd, som fick klart godkänt.
Ett läkarbesök med Pontus hanns även med, och även denna gång var det fullt upp för läkarna, så nu träffade vi ännu en ny. Det gick bra som vanligt, men med två barn som båda pockar på uppmärksamheten så var det svårt att hålla fokus.

Har tyvärr fått vara hemma stora delar av veckan pga. att Moa har haft magsjuka, nu var det ett tag sedan hon kräktes, så det känns skönt. Mest glad är jag över att det inte verkar ha smittat någon annan i familjen.

Vinst

Var inne på Polarn o pyrets hemsida i förra veckan och var med och tävlade om en musiksaga för barn. Man skulle svara på vad huvudfiguren i sagan hette och skriva en motivering. Jag skrev att vi alltid behöver ny musik i familjen pga. att Pontus älskar att göra sin sjukgymnastik, genom att dansa och röra på sig, till musik.
Idag damp det ner en skiva med tillhörande bok i brevlådan, snacka om tur. 10 vinnare utsågs och jag var en av dem... Kanske är läge att köpa en lott?!
http://www.nyasagor.se/

Marmin

VARJE DAG SKER SMÅ UNDER - men så lätt det är att ta dem för givet!

RSS 2.0